
- Hennes pappa flyttade till vår region redan 1296. Det är sju år innan Birgitta föddes, berättar historiaforskaren Mats Lejdeby.

Mats Lejdeby
- Birgittas pappa Birger Persson flyttade hit många år innan Birgitta föddes. Han köpte visserligen tillbaka till sin gamla gård Finsta utanför Norrtälje, men då hade Birgitta redan flyttat hemifrån.
Samma historia finns i den katolska kyrkans arkiv i Vatikanstaten. Där nämns att den heliga Birgitta kommer från "Fristad" eller "Frastad". Tydligen syftar det på Fresta socken, där Birger Persson ägde gården Sköldnora.
- Det är den ena av två diskussioner vi har med andra orter. Den andra rör den gamla uppfattningen att Folkungarna kom från Östergötland, fast de egentligen kom från Runby och andra orter i Uppland, berättar Mats.
Tidigare trodde historiker att folkungar var namnet på Birger Jarls ätt. Men så är inte fallet. Folkungarna var de som under 1200-talet stred mot Birger Jarl.
På frågan vilka sentida händelserna i kommunens 60-åriga historia som mest påverkat utvecklingen, listar Mats följande:
2. Bostadsbyggandet.
Upplands Väsby har byggts ut ryckvis. Under 60- och 70-talen var kommunen en av de snabbast växande. Sedan stod byggmaskinerna stilla några årtionden innan de på senare tid satt fart igen.
3. Många företag har etablerats i kommunen.
Därmed har det skapats arbetsplatser.
4. Ett eget samhälle.
När Stockholms förortsmiljö nådde kommungränsen, hade Upplands Väsby redan utvecklats till ett modernt samhälle. Därmed grundlades en tradition där invånarna såg att de inte behövde åka till Stockholm för att något skulle hända — de har vant sig vid att allt ska gå att göra i den egna kommunen.
- De tre sista punkterna har tillsammans bidragit till att skapa liv i samhället. Istället för att bara vara en sovstad, bebodd av personer som pendlar till Stockholm, är Upplands Väsby ett fullödigt samhälle av egen kraft. Många behöver faktiskt också pendla hit.