Återbruk och återanvändning
Att sortera sina sopor är viktigt. Men ännu viktigare är att inte slänga så mycket över huvud taget. Och att inte köpa så mycket nytt. Låna eller hyr sånt som du använder sällan. Skänk, byt eller sälj sånt du inte använder längre.
Det är svårt att hinna stanna upp och reflektera över hur vi egentligen lever och vad det kostar. Inte bara i pengar utan också i vatten, miljö och klimat. Vad du gör för val i din vardag spelar stor roll för framtiden. För att vi i Upplands Väsby ska kunna ställa om till en hållbar framtid måste medborgare, politiker och företag hjälpas åt. Tillsammans gör vi skillnad!
Vi har gjort en väggkalender med tips på hur du kan göra mer hållbara val i vardagen. Till exempel hur du kan bli mer kemikaliesmart, minska matsvinnet och välja mer hållbara presenter.
Väggkalendern delas ut till alla hushåll i Väsby i december 2019. Det finns även några extra kalendrar att hämta i kommunens reception i Väsby Centrum.
Varför har vi gjort en hållbarhetsguide?
Allt vi människor gör påverkar miljön på något sätt. Om alla skulle leva som vi gör i Sverige skulle vi behöva 4,2 jordklot! Det är inte hållbart.
De val du gör i vardagen spelar stor roll för vilken miljöpåverkan du har. För att vi i Upplands Väsby ska kunna ställa om till ett hållbart samhälle så behöver både medborgare, politiker, organisationer och företag hjälpas åt. I Väsby hållbarhetsguide har vi samlat lite tips på vad du kan gör för att leva mer hållbart.
Tillsammans gör vi skillnad!
Grundprincipen i att ägodela är att det är tillgången som är det väsentliga, inte själva ägandet. Istället för att äga saker, lånar, byter, hyr, köper second-hand och delar man. På det sättet sparar man på miljön. Det är också bra för plånboken.
Du kan till exempel låna sport- och friluftsprylar gratis på Fritidsbanken eller böcker och tidningar på biblioteket. Du kan också låna ut saker som du har. Genom olika hemsidor och appar kan du låta andra använda dina grejer så de slipper köpa.
Biblioteket | Här kan du låna böker och tidskrifter | Messingen |
CoGrow | CoGrow matchar odlare och trädgårdsägare med varandra. | cogrow.se |
Fritidsbanken | Här kan du låna sporturustning gratis | Vilundaparken |
Fruktförmedlingen | Kopplar samman den som har för mycket frukt med den som vill komma och plocka. | äktavara.se |
GrannSaker | Här kan du antingen låna eller låna ut dina saker. | grannsaker.se |
Hygglo | En app där du kan hyra eller hyra ut dina saker. | hygglo.se eller där du laddar ner dina appar. |
Samåkning | Få skjuts eller skjutsa någon när du ändå är ute och kör. | samakning.se gomore.se brumapp.se |
SnappCar | Hyr bil av någon eller hyr ut din bil till någon. | snappcar.se eller där du laddar ner dina appar. |
Att lämna saker till återbruk är viktigt. Men det är lika viktigt att du själv faktiskt återbrukar istället för att köpa nytt. Att lämna bort sina saker för att sedan köpa nya sparar inte tillräkligt på jordens resurser. I Sverige lever vi som att vi hade 4,2 jordklot. Därför måste vi börja använda det vi har mer effektivt genom att hyra, låna, sälja, ge bort och köpa begagnat.
Human Bridge | Här kan du lämna kläder, skor och textil för återbruk. Tar även emot trasig och förbrukad textil för återvinning. | Behållare finns på återvinningsstationer |
Container för återbruk på ÅVC | Här klan du lämna kläder, saker, möbler mm för återbruk och second hand- försäljning | Smedby Återvinningscentral |
Skopan | Samlar in kläder, saker, möbler mm för återbruk och second hand-försäljning | Finnvids väg 10 |
Kupan | Röda korsets second hand-butik | Björkvallavägen 10 |
Cykelköket | Öppen cykelverkstad dit du kan komma och lära dig laga din cykel | Hasselgatan 10 |
Blocket, Tradera och Schpock | Hemsidor och appar för att sälja och köpa begagnat och nytt. | blocket.se tradera.se där du laddar ner dina appar |
Sociala medier | Sociala medier svämmar över av köp-, sälj- och borskänkes-grupper. | |
Loppis | Föredrar du fysisk loppis så finns det många att välja på. | stockholmsmarknader.se |
Varje år slänger vi svenskar nästan 500 kilo avfall per person. Samtidigt ökar vår konsumtion vilket gör att mer och mer avfall produceras.
Vi måste minimera mängden avfall genom att först och främst återbruka sånt som fungerar. Det är först när saker och ting inte längre går att använda som de ska lämnas till återvinning.
Europeiska unionen har tagit fram en avfallstrappa som visar hur vi ska handskas med våra saker. Målet är att vi inte ska ha något avfall alls. Allt ska ses som en resurs i vårt kretslopp.
- Minimera:
I första hand ska vi se till att skapa så lite avfall som möjligt. Det gör man lättast genom att konsumera så lite varor som möjligt. På så sätt spar vi på jordens resurser. - Återanvända:
Ibland har vi inte längre användning för våra saker. En sak som du vill bli av med kan vara just vad någon annan letar efter. Återanvänd dina prylar till exempel genom att ge dem till någon som behöver dem, lämna dem till second hand eller sälja dem. - Återvinna:
Om återanvändning inte är möjlig ska materialet i avfallet återvinnas. Det gör vi till exempel genom att sopsortera och panta burkar. - Utvinna energin:
Om materialet inte kan återvinnas ska det förbrännas i ett kraftverk för att omvandla energin i avfallet till el och värme. - Deponera:
Deponera betyder att slänga avfallet på en soptipp (en deponi). Det är det sämsta och sista alternativet som vi på alla sätt ska försöka undvika.
I Sverige är vi generellt bra på att återvinna och återanvända, men vi kan och måste bli bättre.