Naturområden, naturreservat
I Upplands Väsby kommun finns det tre naturområden som är naturreservat och därför är långsiktigt skyddade för sin värdefulla natur. Från Stockholms omgivningar sträcker sig även tio gröna kilar in mot staden, varav två finns i Väsby.
Både länsstyrelser och kommuner kan bilda naturreservat. I Upplands Väsby kommun finns det totalt tre naturreservat.
Vallensjö naturreservat som bildades år 2006 och är cirka 16 hektar stort. Länsstyrelsen i Stockholm län har beslutat om att inrätta reservatet och sköter även förvaltningen. Vallensjö naturreservat utgörs av en barrdominerad naturskog som tillhör gården Vallensjö, och har historiskt varit gårdens utmark. Ändamålet med reservatet är att skydda ett skogsområde som inte påverkats av skogsbruk på mycket länge.
Natur
Gran dominerar bland träden, men det finns också vissa inslag av tall, björk och asp. Granen är mestadels senvuxen. I området finns en betydande tillgång till död ved i form av lågor och torrträd i olika nedbrytningsstadier. Marken täcks av ett tjockt mosstäcke där man bland annat kan finna linnéa. Tack vare riklig förekomst av död ved i form av lågor och torrträd finns här bland annat flera arter av ovanliga vedsvampar.
Friluftsliv
Reservatet är tillgängligt för besökare som kommer till fots. En mindre parkeringsplats är anlagd i Ekeby, 500 meter väster om reservatet. Du kan också åka buss till Pepparbodavägen och sedan promenera ut till Ekeby. Från parkeringen leder det en markerad stig som ansluter till reservatet. Stigen löper sedan som en slinga i reservatet.
Kulturhistoria
I reservatet finns fornlämningar bestående av stensträngar. Stensträngar anses vara rester av ett äldre hägnadssystem. Vidare finns en sannolik hålväg, cirka 100 meter lång, i reservatets östra del.
Information om Vallensjö naturreservat på Länsstyrelsens webbplats
Sättra Gårds naturreservat som bildades år 1970 och är cirka 213 hektar stort, varav cirka 157 hektar är land. Det är länsstyrelsen som har beslutat om att inrätta reservatet. Reservatet förvaltas av Upplands Väsby kommun. Naturreservatet omfattar ett kulturlandskap runt Sättra gård vid Mälaren. Landskapet utgörs av typisk natur för Upplands Väsby med öppen åkermark, löv- och barrskogsområden.
Natur
Den omväxlande naturen avspeglar sig i fågellivets mångfald. Här finns både kattugglor och sparvugglor. Den senare trivs i de vida barrskogarna. Gulsparven har sitt revir i lövbrynen med slån, nyponbuskar, rönn och andra lövträd. I övergången mellan skog och åker får gulsparven en värdefull fristad.
Friluftsliv
Små grusvägar för promenad och cykel ringlar fram inom reservatet. Här finns plats för aktiviteter som ridhus, en badplats och en strandpromenad med iordningställda grillplatser. Fortsätter du Upplandsleden norrut kommer du till Runsa, där det bland annat finns en fornborg.
Kulturhistoria
Sättra gård är ett stycke medeltidshistoria som omnämns första gången 1297. Sedan 1970 är Sättra Gård ett naturreservat avsatt för i huvudsak friluftsliv.
Information om Sättra gårds naturreservat på Länsstyrelsens webbplats
Norra Törnskogens naturreservat som bildades år 2016 är cirka 108 hektar stort. Upplands Väsby kommun har beslutat om att inrätta reservatet och sköter även förvaltningen. Norra Törnskogens naturreservat ligger öster om Norrviken, i den sydöstra delen av kommunen. Området gränsar i söder till Södra Törnskogen i Sollentuna kommun som blev naturreservat år 2012. Ändamålet med reservatet är att skydda ett större naturområde för det rörliga friluftslivet, för att säkra grönstrukturen i Rösjökilen och för att bevara den biologiska mångfalden i området.
Natur
Norra Törnskogen utgör tillsammans med Södra Törnskogen ett större sammanhängande grönområde som karaktäriseras av hällmarkstallskog med vildmarkskaraktär. Det finns en mosaik av olika naturtyper i skogen. Hällmarkstallskogen dominerar på höjderna och i sänkor finns fuktiga sumpskogar och inslag av mindre myrar. Trädskiktet på hällmarken domineras av tall i olika åldrar, från unga tallar till träd över 100 år. Det finns även inslag av död ved, främst lågor i olika nedbrytningsgrad. I skogen finns även äldre barrskog rika på lågor och äldre barrträd. Tillsammans med den utbredda hällmarkstallskogen ger dessa områden en känsla av orördhet och vildmark. I norra och centrala delen av skogen finns mindre stråk med lövträd, främst triviallöv, som ger variation i den annars barrdominerade skogen.
Friluftsliv
Törnskogen som helhet har stora värden för friluftslivet och i området finns stigar i olika naturmiljöer. Man kan vandra ostörd i skogsmiljöer som påminner om vildmark och rasta på solvarma hällmarker. I det blivande reservatet finns också spännande barrnaturskog med mossbelupna lågor.
Norra Törnskogen är relativt lättillgänglig tack vare ett i vissa delar välutvecklat stigsystem. Stigsystemet i Norra Törnskogen hänger ihop med Södra Törnskogens stigar. Man kan ta sig till området med buss, där närmaste busshållplats i dag finns vid Fornboda.
Kulturhistoria
I Törnskogen finns gott om kulturspår, från bronsåldern och framåt. I västra kanten på det blivande reservatet finns gamla gränsrösen kvar som markerade häradsgränsen. I Törnskogen finns även Långbroleden, en gammal vikingaled som löper tvärs genom det blivande reservatet. Utmed denna led finns bland annat rester från järnåldersgravar.
Kommunen håller i detta nu på att planera för parkering, grillplats och även en sagostig för barn.
Information om Norra Törnskogen naturreservat på Natuvårdsverkets webbplats
Ordningsföreskrifter för naturreservat
Varje naturreservat är unikt och har därför egna ordningsföreskrifter för att bevara naturvärden. Syftet med naturreservatet avgör vilka begränsningar som gäller. Skyltar informerar om vad som gäller när du besöker naturreservatet.
Utöver föreskrifter i lagar och författningar är det för allmänheten förbjudet att:
1. Gräva, hacka, spränga eller på annat sätt skada berg, jord eller sten,
2. Fälla eller skada levande eller döda träd och buskar eller ta bort död ved.
3. Gräva upp växter som ris, örter, gräs, mossor eller lavar eller ta bort vedlevande svampar. Det är tillåtet att plocka blommor, bär och matsvamp.
4. Medföra okopplad hund.
5. Rida.
6. Elda.
7. Sätta upp affisch, skylt eller liknande eller göra inskrift.
Utöver föreskrifter i lagar och författningar är det för allmänheten förbjudet att:
1. Förstöra eller skada fast naturföremål eller ytbildning.
2. Uppgräva blommor eller skada markvegetationen (gräs-, moss- eller lavtäcket).
3. Medvetet störa djurlivet (till exempel genom att klättra i boträd, att plocka ägg eller att från nära håll fotografera fågelbo, lya, gryt eller liknande).
4. Tälta eller uppställa husvagn utan markägarens tillstånd.
5. Göra upp eld annat än på härför eventuellt anvisade platser.
6. På för andra störande sätt utnyttja radioapparat, grammofon, bandspelare eller dylikt.
Utöver föreskrifter i lagar och författningar är det för allmänheten förbjudet att:
1. Sätta upp affisch, skylt eller liknande. Snitslar, orienteringsskärmar och tipsfrågor får tillfälligt sättas upp under förutsättning att de avlägsnas omedelbart efter arrangemanget.
2. Framföra motorfordon annat än på vägar.
3. Cykla annat än på vägar och markerade cykelstigar.
4. Rida annat än på markerade vägar och ridstigar.
5. Skada eller förstöra fasta naturföremål eller ytbildningar t.ex. genom att gräva, borra, hacka, rista, spränga eller måla.
6. Bryta kvistar, fälla eller på annat sätt skada levande eller döda stående eller liggande träd och buskar.
7. Skada vegetationen genom att gräva upp växter som ris och örter, eller ta bort mossor, lavar eller vedlevande svampar, eller plocka fingersvamp. Föreskriften gäller inte aktivitet som beviljats tillstånd.
8. Elda annat än på anvisade och iordningsställda platser.
Utan kommunens tillstånd är det förbjudet att:
1. Samla in växter och djur, samt gräva gropar i forsknings- och undervisningssyfte.
2. Anordna tävling eller arrangemang med fler än 100 deltagare.Observera att föreskrifterna inte utgör hinder för att plocka blommor, bär och marklevande svampar (annat än fingersvampar).
3. Plockning av fingersvamp är förbjuden då det finns en starkt hotad art i naturreservatet som är svår att skilja från andra fingersvampar (Ramaria flava).
Gröna kilar
Från Stockholms omgivningar sträcker sig tio gröna kilar in mot staden.
Genom kilstrukturen får många människor tillgång till naturområden som hänger samman med annan natur vilket ger möjligheter till varierade upplevelser och till längre strövtåg i naturen, samt höga natur- och kulturmiljövärden och attraktiv natur för rekreation. Stora sammanhängande grönområden skapar förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv, de är viktiga för den biologiska mångfalden. Kilarna är också värdefulla spridningsvägar för djur och växter.
Upplands Väsby är del i två kilar, Rösjökilen i östra delen av kommunen och Järvakilen i västra delen av kommunen.
Järvakilens centrala del är ett av länets mest ”tätortsnära” större grönområden med korta avstånd till bostadsområden, kollektivtrafik och med ett stort antal besökare och utgör den enda länken mellan Nationalstadsparken inne i centrala Stockholm och omvärlden.
Delar av Järvakilen har flera så kallade midjor, tätbebyggda områden som gör kilen mycket smal, vilket på sikt kan äventyra kilens värden.
Naturen är varierad och innehåller allt från djupa barrskogar till blomsterrika beteshagar, lövlundar, skogskärr och våtmarker. Här finns Säbysjön, en av länets finaste fågelsjöar, Hanstaskogen med sina stora ekar och svamprika marker och Runsahalvöns höga bergbranter med utblickar över Mälaren.
Rösjökilen är en av Stockholms gröna kilar. Det är ett sammanhängande natur- och kulturlandskap som sträcker sig genom sex norrortskommuner, från Sigtuna i norr, via Vallentuna, Upplands Väsby, Täby och Sollentuna till Danderyd i söder.
I Rösjökilens norra och mellersta delar kan man uppleva ett kulturhistoriskt intressant landskap. I det område vi idag kallar Rösjökilen finns spår efter människors liv sedan 9000 år tillbaka. De södra och centrala delarna av kilen präglas av större skogsområden, vilka används flitigt som strövområden med många stigar.
I mars 2006 startade ett samarbete i Rösjökilen. Detta samarbete utökades 2016 genom en sammanslagning med samverkansgrupperna i Angarnkilen och Bogesundskilen. Samverkans syfte är att kilarna ska bli högt värderade, välbesökta tätortsnära naturområden som bidrar till regionens attraktiva livsmiljö. Ett flertal olika projekt för att främja syftet drivs av samverkan.
