I Upplands Väsby kommun finns det flera naturområden inkluvise tre naturreservat och därför är långsiktigt skyddade för sin värdefulla natur. Från Stockholms omgivningar sträcker sig även tio gröna kilar in mot staden, varav två finns i Väsby.
På Naturkartan kan du hitta ut i Upplands Väsbys natur. Naturkartan är en tjänst som tillgängliggör naturen i digitala medier så att det blir enkelt och inspirerande att upptäcka naturupplevelserna omkring oss.
Både länsstyrelser och kommuner kan bilda naturreservat. I Upplands Väsby kommun finns det totalt tre naturreservat.
Vallensjö naturreservat som bildades år 2006 och är cirka 16 hektar stort. Länsstyrelsen i Stockholm län har beslutat om att inrätta reservatet och sköter även förvaltningen. Vallensjö naturreservat utgörs av en barrdominerad naturskog som tillhör gården Vallensjö, och har historiskt varit gårdens utmark. Ändamålet med reservatet är att skydda ett skogsområde som inte påverkats av skogsbruk på mycket länge.
Sättra Gårds naturreservat som bildades år 1970 och är cirka 213 hektar stort, varav cirka 157 hektar är land. Det är länsstyrelsen som har beslutat om att inrätta reservatet. Reservatet förvaltas av Upplands Väsby kommun. Naturreservatet omfattar ett kulturlandskap runt Sättra gård vid Mälaren. Landskapet utgörs av typisk natur för Upplands Väsby med öppen åkermark, löv- och barrskogsområden.
Vid bilnavigering med GPS kan GPS:en ge förslaget att köra in på Drottning Kristinas väg för att ta sig till naturreservatet, men denna väg är avspärrad med en bom. Om du åker bil, kör Frestavägen och ta av vid skylten "Törnskogens naturreservat" in på Grönanvägen. Följ hänvisningen fram till besöksparkeringen i Norra Törnskogens naturreservat.
Norra Törnskogens naturreservat som bildades år 2016 är cirka 108 hektar stort. Upplands Väsby kommun har beslutat om att inrätta reservatet och sköter även förvaltningen. Norra Törnskogens naturreservat ligger öster om Norrviken, i den sydöstra delen av kommunen. Området gränsar i söder till Södra Törnskogen i Sollentuna kommun som blev naturreservat år 2012. Ändamålet med reservatet är att skydda ett större naturområde för det rörliga friluftslivet, för att säkra grönstrukturen i Rösjökilen och för att bevara den biologiska mångfalden i området.
Varje naturreservat är unikt och har därför egna ordningsföreskrifter för att bevara naturvärden. Syftet med naturreservatet avgör vilka begränsningar som gäller. Skyltar informerar om vad som gäller när du besöker naturreservatet.
Utöver föreskrifter i lagar och författningar är det för allmänheten förbjudet att:
Utöver föreskrifter i lagar och författningar är det för allmänheten förbjudet att:
Utöver föreskrifter i lagar och författningar är det för allmänheten förbjudet att:
Precis norr om Löwenströmska sjukhuset utmed sjön Fysingens sydvästra strand ligger ett av Upplands Väsby vackraste naturområden.
Sedan året 2016 har Upplands Väsby kommun ett samarbetsavtal med Löwenströmska stiftelsen där kommunen nu ansvarar för att förvalta naturområdets promenadvägar, rastplatser, lövskogslundar, betesmarker och slåtterängar.
Stora delar av naturområdet är idag igenvuxen slåtter och betesmark. Där gran och asp har vandrat in och hasseln fått breda ut sig fritt sedan 1980-talet, då betesdjur slutade beta området. För att bevara och utveckla natur- och rekreationsvärdena i området har kommunen börjat rusta upp flera beteshagar och låtit kor beta några av markerna sedan 2016 och även rustat och anlagt nya promenadvägar. Kommunen arbetar löpande vidare med skötsel i området.
Från Folkparksberget har du bra utsikt. I forna tider kunde man se den farled för båtar som gick nedanför. Utsikten har ändrats genom åren. Den gamla Optimusfabriken byggd 1908 låg här nedanför och senare Optimusvallen som var hemmaarena för Väsby IK från 30-talet fram till slutet av 60-talet. Viss publik samlades på Folkparksberget, som då kallades för ”snikberget”, för att spana på matcherna utan att betala inträde. Idag kan du njuta av naturen och utsikten mot Eds kyrka från utsiktsplatsen. Berget är idag en naturpark med flera äldre tallar. Sätt dig vid pick-nickbordet och njut av utsikten!
Från Stockholms omgivningar sträcker sig tio gröna kilar in mot staden.
Genom kilstrukturen får många människor tillgång till naturområden som hänger samman med annan natur vilket ger möjligheter till varierade upplevelser och till längre strövtåg i naturen, samt höga natur- och kulturmiljövärden och attraktiv natur för rekreation. Stora sammanhängande grönområden skapar förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv, de är viktiga för den biologiska mångfalden. Kilarna är också värdefulla spridningsvägar för djur och växter.
Upplands Väsby är del i två kilar, Rösjökilen i östra delen av kommunen och Järvakilen i västra delen av kommunen.
Järvakilens centrala del är ett av länets mest ”tätortsnära” större grönområden med korta avstånd till bostadsområden, kollektivtrafik och med ett stort antal besökare och utgör den enda länken mellan Nationalstadsparken inne i centrala Stockholm och omvärlden.
Delar av Järvakilen har flera så kallade midjor, tätbebyggda områden som gör kilen mycket smal, vilket på sikt kan äventyra kilens värden.
Naturen är varierad och innehåller allt från djupa barrskogar till blomsterrika beteshagar, lövlundar, skogskärr och våtmarker. Här finns Säbysjön, en av länets finaste fågelsjöar, Hanstaskogen med sina stora ekar och svamprika marker och Runsahalvöns höga bergbranter med utblickar över Mälaren.
Rösjökilen är en av Stockholms gröna kilar. Det är ett sammanhängande natur- och kulturlandskap som sträcker sig genom sex norrortskommuner, från Sigtuna i norr, via Vallentuna, Upplands Väsby, Täby och Sollentuna till Danderyd i söder.
I Rösjökilens norra och mellersta delar kan man uppleva ett kulturhistoriskt intressant landskap. I det område vi idag kallar Rösjökilen finns spår efter människors liv sedan 9000 år tillbaka. De södra och centrala delarna av kilen präglas av större skogsområden, vilka används flitigt som strövområden med många stigar.
I mars 2006 startade ett samarbete i Rösjökilen. Detta samarbete utökades 2016 genom en sammanslagning med samverkansgrupperna i Angarnkilen och Bogesundskilen. Samverkans syfte är att kilarna ska bli högt värderade, välbesökta tätortsnära naturområden som bidrar till regionens attraktiva livsmiljö. Ett flertal olika projekt för att främja syftet drivs av samverkan.