Kommunalt avlopp

Vatten från hushåll som används till toalett, disk, tvätt och bad kallas för spillvatten. Det kommunala spillvattnet renas vid Käppalaförbundets reningsverk som ligger på Lidingö.

I toaletten får man bara spola ner kiss, bajs och toalettpapper. Allt annat gör reningsprocessen svårare, orsakar extra arbete och skadar naturen.

Kommunen och Käppalaverket tar gärna emot spillvatten från:

  • toaletter
  • bad och dusch
  • disk
  • tvättmaskiner.

Men vi vill inte ha:

  • färgrester och lösningsmedel
  • tungmetaller och motoroljor
  • cigarettfimpar och snus
  • bindor och tamponger
  • kondomer
  • tops
  • plastdetaljer
  • mediciner
  • fett från matlagning.

Häll aldrig motorolja, lacknafta, målarfärg eller andra kemikalier i avloppet. De skadar mikroorganismerna i reningsverket. Sedan rinner de igenom hela systemet och hamnar till slut i havet och reningsverkets restprodukter. Tyvärr kommer hälften av de oönskade ämnena i avloppsvattnet från hushållen. Det spolas därmed ned en hel del skadliga ämnen i våra hem.

Tips till hushåll på Käppalas webbplatslänk till annan webbplats.

Fett i avloppet? Nej tack!

När vi lagar mat blir det fett kvar i kastruller och stekpannor som det är mycket viktigt att du inte sköljer ner i vasken. Detta gäller fett från bland annat stekning, fritering, marinader och liknande.

Fett bör alltid torkas upp med hushållspapper och slängas i vanliga soporna innan du sköljer ur stekpannan eller kastrullen.

Större mängder fett kan du hälla i en brännbar behållare, exempelvis en använd pappersförpackning med skruvkork eller plastburk med lock. Det finns även särskilda trattar som passar på vanliga plastflaskor som kan vara en hjälp för att samla upp överblivet fett. Släng sedan behållaren i de vanliga hushållssoporna, eller ta med till återvinningscentralen. Hushåll får slänga högst en liter matolja i välförsluten plastflaska eller liknande. Oljan får inte rinna ut.

Fett som spolas ner i vasken orsakar mycket stora problem i rören med stor risk för stopp hemma hos dig eller i vårt ledningsnät. I spillvattnet sjunker nämligen temperaturen och därför fastnar fettet på insidan av ledningarna och stelnar till stora cementliknande proppar som leder till stopp i ledningarna med risk för översvämningar och luktproblem. Det är fettet som luktar värst.

Genom att ta hand om fettet på rätt sätt kan du därför bidra med en värdefull insats som förhindrar stopp i ledningarna och gynnar en välfungerande reningsprocess.

Fett kan leda till stopp i avlopp och pumpstationer. Fastighetsägare får därför inte, till den allmänna avloppsanläggningen, tillföra fett i större mängd. För att förhindra utsläpp av fett i avloppsledningarna ska verksamheter som hanterar livsmedel ha en fettavskiljare och ett system för fettåtervinning.

Exempel på verksamheter som ska ha fettavskiljare

  • Bageri
  • Grill
  • Pizzeria
  • Café
  • Hamburgerbar
  • Restaurang
  • Catering
  • Konditori
  • Rökeri
  • Charkuteri
  • Livsmedelsbutik
  • Salladsbar
  • Gatukök
  • Mottagningskök
  • Slakteri
  • Glasstillverkning
  • Personalmatsal
  • Storkök

Varför ska man installera fettavskiljare?

När avloppsvattnet kommer ut i ledningsnätet sjunker temperaturen, vilket gör att fett som finns i vattnet stelnar och orsakar stopp. Det kan leda till att källare svämmar över och att orenat avloppsvatten rinner ut i Mälaren och andra vattendrag. Höga fetthalter har dessutom negativ inverkan på reningen vid avloppsreningsverken.

Kravet på fettavskiljare regleras i:

  • ABVA: Allmänna bestämmelser för brukandet av Upplands Väsby kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning föreskriver att fastighetsägare inte får släppa ut fett i större mängder i avloppssystemet. Fastighetsägaren ska utan dröjsmål informera huvudmannen om verksamhet som kan påverka beskaffenheten hos avloppsvattnet från fastigheten.
  • Boverkets Byggreglerlänk till annan webbplats (BFS 1998:38, BBR 7, avsnitt 6:6 211) anger att behandling av spillvattnet ska utföras eller avskiljare installeras om vattnet innehåller mer än obetydliga mängder av skadliga ämnen t.ex. fett.
  • För krav på utsläpp av avloppsvatten, som inte är att betrakta som vanligt hushållsvatten, från industrier och andra yrkesmässiga verksamheter, gäller bestämmelser och gränsvärden enligt Käppalaförbundetslänk till annan webbplats vid varje tidpunkt gällande Råd och regler för utsläpp av avloppsvatten från yrkesmässig verksamhet.

Fastighetsägarens ansvar

Fastighetsägaren är den som är ytterst ansvarig för att det finns en fettavskiljare installerad och för att se till att den kontrolleras, underhålls och töms enligt gällande regler. Kontroll av anläggningens funktion ska ske minst en gång om året. Fastighetsägaren är även betalningsansvarig för tömning enligt kommunens avfallstaxa. Det ska även finnas en namngiven kontaktperson som är ansvarig för fettavskiljaren.

Anmälan

Fastighetsägaren ansvarar även för att informera och anmäla en planerad installation av fettavskiljare enligt nedan.

Så fungerar en fettavskiljare

Fettavskiljare fungerar enligt principen att fett har lägre densitet än vatten. När vattnet rinner genom avskiljaren sjunker slam och tyngre partiklar till botten medan fettet stiger och lägger sig vid ytan.

Krav på fettavskiljarens utformning

Fettavskiljaren ska vara utformad enligt standarden SS-EN 1825-1. Konstruktion, dimensionering, service och underhåll m.m. ska följa standarden SS-EN 1825-2.

Fettavskiljaren ska även vara:

  • funktionstestad enligt gällande normer,
  • utrustad med möjlighet till provtagning,
  • utrustad med larm.

För att förhindra dålig lukt, avlagringar och rötningsprocesser måste fettavskiljaren, samt till och utloppsledningarna, ha tillfredsställande avluftning.

För restauranger kan tabellen nedan användas för en överslagsmässig dimensionering av avskiljaren men hänsyn bör även tas till vilket flöde utrusningen i köket ger. Kontakta en rörfirma eller VVS-konsult för hjälp med dimensionering och installation.

Antalet portioner per dag kan räknas fram genom att multiplicera antalet sittplatser i lokalen med tre.

Så stor ska fettavskiljare vara

Dimensionering av fettavskiljare

Matportioner per dag

Normstorlek för avskiljare (l/s)

0-200

2

201-400

4

401-700

7

701-1000

10

Mera än 1001

special

Placering av fettavskiljare

För att undvika påverkan på livsmedel ska fettavskiljaren placeras i separat utrymme, väl avskiljt från hantering och förvaring av livsmedel. Sugslangar och annan utrustning som krävs vid tömningen får inte dras genom utrymmen där man hanterar och förvarar livsmedel.

Tillräckligt med utrymme ska finnas runt avskiljaren så att den är lättillgänglig vid tömning och tillsyn. Utrymmet måste även ha god luftväxling för att kunna vädra bort dålig lukt och gärna vara utrustad med vatten och avlopp.

Vid frågor om placeringen kontakta försäljare eller installatör.

Alla köksavlopp och diskmaskiner ska vara anslutna till fettavskiljaren. Även golvbrunnar bör anslutas till fettavskiljaren.

Viktigt!

  • Vattnets temperatur vid inloppet till fettavskiljaren får inte överstiga 45º C
  • Avloppsvatten från toalett får inte anslutas till fettavskiljaren
  • Avfallskvarnar får inte vara inkopplade till en fettavskiljare
  • Matolja och frityrfett får aldrig hällas i avloppet eller direkt i fettavskiljaren. Enligt avfallsförordningen ska det samlas upp i annan behållare än fettavskiljaren och lämnas till en tömningsentreprenör för återvinning.

Tänk på att fettavskiljare inte är konstruerade att ta emot större mängder fett på en gång.

Skötsel och tömning

Skötseln består av tömning, invändig rengöring samt kontroll av fettavskiljaren. För att fettavskiljaren ska fungera behöver man regelbundet kontrollera slamfång, larmgivare samt in- och utlopp.

Fettavfall från fettavskiljare ingår i det kommunala insamlingsansvaret och ska hämtas av kommunens entreprenör för slamtömning. Fastighetsägaren ska teckna abonnemangsavtal för tjänsten och är betalningsansvarig enligt vid varje tidpunkt gällande avfallstaxa.

Intervallen för tömning och rengöring beror på anläggningens typ och storlek. Tömningfrekvensen bestäms av VA-huvudmannen. I normalfallet ska tömning ske minst fyra gånger per år. Slarvar man med tömningen kommer fettlagringsvolymen att överskridas med fettutsläpp som följd. Risken finns också att avskiljt fett bryts ned så att gaser bildas med dålig lukt och hälsorisker som konsekvens.

Kontrollera efter tömning:

  • Att fettavskiljaren är fylld med vatten till nivå över vattenlåset
  • Att larmgivaren når 15 cm under vattennivån vid fylld fettavskiljare
  • Att tömningsprotokollet är rätt ifyllt av tömningsentreprenören
  • Att ventilationen fungerar som den ska
  • Att larmet fungerar

För fastighetsägare som inte har tecknat avtal med av huvudmannen godkänd entreprenör har huvudmannen rätt att beställa sådan tömning på abonnentens bekostnad.

Om fettavskiljare saknas

Om någon verksamhet som hanterar livsmedel saknar fettavskiljare tar huvudmannen kontakt med fastighetsägaren och informerar om de krav som gäller. Fastighetsägaren uppmanas att installera en fettavskiljare inom en tidsram som båda parter kommer överens om (normalt inom 3 månader).

Fastighetsägaren kan bli ersättningsskyldig för kostnader som huvudmannen fått för att åtgärda problem som uppstått i samband med utsläpp av fett från verksamheten.

När fastigheten inte kan anslutas till ett självfallssystem kan allmänna VA-anläggningen för spillvattenavlopp utformas som ett så kallat lätt tryck avloppssystem (LTA-system).

Vid larm eller fel på din LTA-station kontakta omedelbart Väsby Direkt på tel 08- 590 970 00. Utanför kontorstid ring VA-jouren på tel. 08 - 590 302 82.
LTA-pumpstation

Det innebär att en LTA-station placeras inne på fastigheten. LTA-stationen består av pump, tank, automatik, nivågivare, larmindikator och, vid fastighetsgräns, en backventil.

Fastighetsägaren äger och är ansvarig för samtliga ledningar fram till förbindelsepunkten medan huvudmannen äger LTA-stationen. Fastighetsägaren har även tillsynsansvar på LTA-stationen och ansvarar för elförsörjningen.

Huvudmannen bestämmer antalet pumpar och vilket slag av pumpstation som ska användas samt svarar för installationen av pump. Fastighetsägaren ansvarar för elinstallationen fram till kopplingsplint i LTA-stationen. Fastighetsägaren bekostar nödvändiga anordningar (schaktning och anläggning av LTA-station) för att sammankoppla enheten med installationen i övrigt.

Huvudmannen ska godkänna LTA-stationens plats och har rätt att kostnadsfritt bestämma över platsen samt har ensam rättighet att sätta upp, ta ned, kontrollera, justera, underhålla samt till- och frånkoppla pumpenheten.

Information till dig som har LTA-station

Här kan du läsa om skötselråd samt få information om det ansvarsförhållande som gäller mellan Upplands Väsby kommun såsom VA-huvudman och fastighetsägaren.

Beskrivning

LTA-stationen består av två delar, en sump (behållaren) och en pump som placeras i sumpen. Stationen känns igen på det gröna locket som måste vara helt ovan mark för att förhindra att grus och annat kan ta sig ner i sumpen. Pumpen är placerad i nedre delen av sumpen och känner via automatik av nivå för start och stopp.

Skötsel

Kommunens VA-enhet står för service och underhåll av pumpen. Men det förutsätter att anläggningen används och är inkopplad på rätt sätt. Följande gäller:

  • Fastighetsägaren ansvarar för en allmän tillsyn av stationen och att larmet alltid fungerar. Kontakta omedelbart Väsby direkt på tel. 08-590 970 00 (konstorstid) eller VA-jouren på tel. 08- 590 302 82 (utanför konstorstid) vid larm eller annat fel på LTA-stationen.
  • Inga föremål som kan skada pumpen får tillföras. Spola aldrig ner fett såsom frityrolja eller fasta föremål som t ex bindor, blöjor, tops, trasor, sand, kaffefilter eller liknande. De flesta driftstopp beror på att ovälkomna föremål spolats ner i toaletten.
  • Platsen för LTA-stationen måste alltid vara lätt tillgänglig för VA-huvudmannens skötsel. Ingen överbyggnad får förekomma samt minst 1,5 m fritt runt pumpen.

Ansvarsförhållanden

Upplands Väsby kommun såsom VA-huvudman:

  • Tillhandahåller och äger LTA-stationen.
  • Bestämmer antalet pumpar samt ansvarar för pumpinstallationen.
  • Har ensamrätt att sätta upp, ta ned, tilloch frånkoppla LTA-stationen.
  • Bestämmer LTA-stationens placering i samråd med fastighetsägaren och har rätt att kostnadsfritt komma åt stationen. Fastighetsägaren bekostar och ansvarar för:
  • Schakt och anläggning av LTA-sumpen.
  • Sammankoppling av LTA-stationen med fastighetsägarens egna spillvattenledningar. OBS Dagvatten (regnvatten) och dränvatten får inte ledas till stationen.
  • Elförsörjning och elinstallation fram till LTA-stationens kopplingsplint.
  • Installation av ett larm som varnar vid driftstörning. Larmet består av en röd lampa som börjar lysa vid driftfel och ska vara placerad väl synligt i bostaden.

Vid larm eller strömavbrott:

  • Använd inte LTA-enheten vid larm eller strömavbrott.
  • Släpp inte ut något vatten till avloppet dvs undvik helt att spola, tvätta, diska, duscha mm.
  • Kontrollera att säkringarna för pumpenheten och huvudsäkringarna är hela och att strömbrytaren är påslagen.
  • Vid larm eller annat fel på LTA-stationen kontakta omedelbart Väsby Direkt på tel 08- 590 970 00. Utanför kontorstid ring VA-jouren på tel. 08 - 590 302 82.

Vid misskötsel och oaktsamhet debiteras fastighetsägaren för kostnad av slamtömning och/eller reparation. Sköts pumpen ska en ny station normalt gå problemfritt i 6– 8 år. De flesta driftstopp beror på att ovälkomna föremål spolats ner i toaletten. Spola aldrig ner fett såsom frityrolja eller fasta föremål som t ex bindor, blöjor och tops.

TIPS!

Fett och olja från fritering och stekning ska slängas i hushållsavfallet. Skrapa även av tallrikar och torka ur stekpannan med hushållspapper innan de diskas för att minimera fettutsläpp. Fettet kan täppa till pumpens nivåkännare och därmed förorsaka driftstopp. Det är även fettet som är orsaken till den dåliga lukten som kan uppstå.

En köksavfallskvarn (KAK) mal ner det som slängs i vasken och följer med spillvattnet till reningsverket. Upplands Väsby kommun godkänner inte installation och användande av avloppskvarn ansluten till VA-anläggningen.

BOA - en utredning från Käppala och SÖRAB

Käppalaförbundet tillsammans med SÖRAB har under år 2009 färdigställt en rapport om användandet av KAK, vilken tyder på att miljönyttan inte är så stor som man kan tro.

Studierna visar att det organiska matavfallet börjar brytas ned redan i ledningsnätet, vilket fräter på ledningarna. När matavfallet väl når avloppsreningsverket, där det ska rötas, har mängden biogas som kan utvinnas minskat så pass att miljönyttan kan ifrågasättas.

Information om biologisk behandling av organiskt matavfall med hjälp av avfallskvarnar (BOA) på Käppalaförbundets hemsidalänk till annan webbplats

Vi får ofta frågan om hur man tömmer mindre bassänger och pooler på bästa sätt. Svaret är att man i huvudsak har två möjligheter:

  • att leda ut det på tomten så att det filtreras ner i marken
  • att leda det till närmaste dagvattenbrunn.

Vid tömning får vattnet inte innehålla några farliga ämnen. Det är därför viktigt att du vet vilka medel du använder i din pool. Klor är ett vanligt desinfektionsmedel. Om du överväger att använda nya medel eller metoder är det viktigt att det finns bra produktbeskrivningar.

En viktig sak att tänka på är att pool- och bassängvatten som innehåller klor alltid ska avkloreras innan poolen töms. Avklorering kan ske antingen genom att låta vattnet stå ute i solen några dagar så att allt fritt klor förbrukas, eller genom att tillsätta någon av kemikalierna natriumsulfit eller natriumtiosulfat som vanligen säljs i butiker för bassängtillbehör.

När vattnet är avklorerat kan ett alternativ alltså vara att infiltrera det i marken genom att tömma poolen på en lämplig yta på den egna tomten, till exempel på gräsmattan eller annan genomsläpplig yta. Om detta inte är praktiskt genomförbart kan vattnet tömmas i dagvattennätet. Detta sker lämpligen genom att vattnet pumpas via slang till närmaste gatubrunn. Kontakta kommunens kontaktcenter Väsbydirekt om du är osäker på vad som är bäst i ditt fall.

Observera att det inte är ett alternativ att leda vattnet till spillvattennätet, till exempel via bostadens duschbrunn, badkar eller motsvarande. Poolvattnet är betydligt renare än spillvattnet som leds till Käppalaverket. Om poolvattnet hamnar i spillvattnet så förorenas det i onödan och kommer att föra med sig oönskade ämnen som fosfor, kväve, metaller och läkemedelsrester ut i Östersjön.

Om du får stopp i avloppet bör du kontakta VA-driften. Du får då hjälp med att ta reda på var problemet ligger och vems ansvar det är.

Du når VA-driften genom att kontakta Väsby Direkt.

Utanför normal arbetstid kan du ringa jouren för vatten och avlopp tel: 073-910 47 71

Tänk på att allt som inte hör hemma i avloppet kan orsaka stopp. Exempelvis tamponger, hushållspapper, bomullspinnar samt olja och fett som stelnar och täpper till i rören. Du kan enkelt förebygga stopp genom att tänka på vad som hamnar i avloppet i badrum och kök.

Allt spillvatten som går ut i avloppet i Upplands Väsby kommun rinner ända till Käppala reningsverk på Lidingö. Det är viktigt att minska mängden olja och tungmetaller som kommer till reningsverket eftersom olja försämrar reningsprocessen och kan skada den biologiska reningen.

Oljeföroreningar som kommer ut via dagvattennätet ger en direkt nedsmutsning av miljön (till exempel sjöar, vattendrag och grundvatten). Oljeavskiljare minskar miljöförstöringen.

Nybyggnation (eller ändring) av en oljeavskiljare ska anmälas till följande enheter/kontor på kommunen:

  • Bygganmälan till kommunens bygglovsenhet
  • Anmälan till miljökontoret

Exempel på verksamheter som ska ha oljeavskiljare

  • Fordonstvätt
  • Bilplåtsverkstäder
  • Spolplattor
  • Olje- och kemikaliedepåer
  • Bensinstationer
  • Parkeringshus
  • Bilskrotningsanläggningar
  • Kondensvatten från kompressorer vid industrier
  • Rostskyddsanläggningar
  • Industrier med hantering av oljor och/eller lösningsmedel
  • Bilvårdsanläggningar, gör-det-självanläggningar
  • Verkstäder (motor- och servicehallar, måleri- och sprutlackeringshallar)
  • Billackeringsanläggningar
  • Trafikbelastade ytor (garage med golvavlopp, parkeringsplatser, dagvatten från större vägar, tunnlar och broar.)

Anläggningar med både verkstad och tvätt bör ha separata avskiljare. Vatten från detalj- och motortvätt får inte avledas till oljeavskiljaren. Det ska tas om hand som farligt avfall.

Ansvar

Det är fastighetsägarens eller verksamhetsutövarens skyldighet att se till att inget skadligt släpps ut på avloppsledningsnätet eller i dagvattnet. Ansvaret kan även komma att gälla saneringskostnader som kan uppkomma till följd av till exempel ett oljeutsläpp.

Egenkontroll

Den som bedriver en verksamhet ska enligt lag utföra egenkontroll. Det innebär att planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka eller förebygga skador på människors hälsa och på miljön (Miljöbalken 26 kap, 19 §). I Ansvaret ingår en skyldighet för den som bedriver en verksamhet att skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning.

För tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter gäller även förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll (SFS 1998:901). Egenkontrollen ska anpassas till verksamheten. En komplex verksamhet med stor risk för människors hälsa eller miljön bör ha en mer omfattande egenkontroll än om verksamheten är enkel eller innebär en liten risk för miljön.

Så fungerar en oljeavskiljare

Oljeavskiljare är ofta en vattenfylld tank som tar emot oljeblandat vatten. När vattnet rinner genom oljeavskiljaren fångar den upp olja och slam. Det finns många typer av oljeavskiljare, gemensamt för alla är att man utnyttjar skillnaden i densitet (specifik vikt) mellan vatten och det som ska avskiljas. Olja är lättare än vatten. Den flyter upp till ytan och lägger sig ovanpå vattnet, medan det tyngre slammet sjunker till botten.

Det är mycket viktigt att oljeavskiljaranläggningen är tillräckligt stor i förhållande till vattenflödet, annars hinner inte oljedropparna stiga upp till vattenytan under uppehållstiden, utan följer istället med vattnet ut. Vanligtvis krävs det minst två timmars uppehållstid för att oljan ska hinna separera från det förorenade vattnet.

Krav på oljeavskiljarens utformning

Alla oljeavskiljare ska uppfylla kraven i Europastandard och Svensk Standard SS-EN 858-1 och SS-EN 858-2.

En avskiljaranläggning enligt SS-EN 858 ska bestå av:

  • Slamdel, separat eller integrerad med avskiljaren
  • Avskiljardel klass I eller II
  • Provtagningsmöjlighet

Avskiljaren ska dessutom alltid vara försedd med:

  • Automatisk avstängningsventil
  • Övervakningslarm
  • Beteckning märkt med ”avskiljare”

Klass I:
Oljeavskiljare med separat eller integrerad slamavskiljardel och försedd med en koalescensavskiljare bestående av filter, rör eller lameller. Resthalt opolära kolväten (”mineralolja”) i utgående vatten från avskiljaren får högst vara 5 mg/l.

Klass II:
Oljeavskiljaranläggning med separat eller integrerad slamavskiljardel. Denna typ av anläggning klarar inte Käppalas riktlinjer om riktvärden för utsläpp till avlopp om 50 mg/mätt som oljeindex. En klass II avskiljare får därför inte användas i Upplands Väsby kommun.

Installation:

  • Bygganmälan ska göras till kommunens bygglovsenhet
  • Anmälan till miljökontoret: Anmälan om ny eller ändring av befintlig oljeavskiljare ska göras via kommuens självservise.

Tillsyn och skötsel

Oljeavskiljaren ska ses över regelbundet. Om oljeskiktet blir för tjockt följer oljan med ut i avloppet. Om det blir för mycket slam på botten av avskiljaren minskar den effektiva volymen, dvs den volym där reningen sker. Det oljehaltiga vattnet passerar då för snabbt genom avskiljaren och oljan hinner inte helt skiljas av.

Oljeavskiljaren ska vara försedd med nivågivare som larmar vid
högt oljeskikt. Avskiljaren ska även vara försedd med larm som
varnar för hög vätskenivå i avskiljaren för att förhindra risk för översvämning om den automatiska avstängningsanordningen är stängd (SS-EN 858-2 5.2).

Oljeavskiljaren ska installeras i väl ventilerade utrymmen i närheten av utloppskällan. Den ska vara lättåtkomlig för rengöring och underhåll. Oljeavskiljaranläggningen måste vara utrustad med möjlighet till provtagning. Alla delar som behöver regelbundet underhåll ska alltid gå att komma åt. Alla kontroller samt underhåll ska dokumenteras och dokumentationen ska finnas tillgänglig och på begäran kunna visas för tillsynsmyndigheten.

Månadskontroll:

Lämpligt är att minst en gång i månaden kontrollera oljeskiktets tjocklek, slammängd och larmets funktion. Resultatet av dessa kontroller bör föras in i journaler. Detta är för att underlätta, då det åligger verksamhetsutövaren av farligt avfall att notera mängden avfall per år. Se SS-EN 858-2, punkt 6.

6-månaderskontroll:

Underhåll av systemet ska utföras minst var sjätte månad av utbildad personal. I 6-månaderskontrollen ska följande kontrolleras:

  • Koalesensfiltret kontrolleras (om sådant finns)
  • Mätning av slamskitets tjocklek och oljenivå
  • Kontrollerar och rengör provtagningsbrunnen och utloppsrännan
  • Larm, den automatiska avstängningen och vatten-nivåskillnader

Lätt mineralolja och slam skall tas bort vid behov. Tömning rekommenderas när hälften av slamvolymen eller 80 % av oljeavskiljarens förvaringskapacitet uppnås, dock minst en gång per år. För att oljeavskiljaren ska fungera måste den efter tömning helt återfyllas med rent vatten, innan vattenflödet kopplas på igen.

5 års kontroll:

Vart femte år ska oljeavskiljarsystemet besiktigas av en behörig/ackrediterad person eller person med motsvarande kunskap och utbildning. I och med besiktningen ska oljeavskiljare kontrolleras så att den är tät samt fungerar. Man ska även göra en översyn över anläggningens skick där man ska kontrollera:

  • Flottörventil
  • Dimensionering
  • Larmutrustning
  • Säkerhet mot läckage av olja från oljeavskiljaren
  • Täthetsprovning
  • Förhöjning, oljan får inte nå betäckningen

Observera att en oljeavskiljare kanske inte är tillräcklig för att klara utsläppskraven.

Riktlinjer

Käppala reningsverk har riktlinjer för hur mycket olja per liter vatten som får släppas ut. Dessa riktvärden gäller även i Upplands Väsby kommun.

Upplands Väsby har med fem andra kommuner tagit fram riktlinjer för dagvattenhanteringen gällande Oxundaåns avrinningsområde (dagvatten i Oxundaåns avrinningsområde – policy, råd och riktlinjer). Särskild hänsyn ska tas inom vattenskyddsområden för Löwenströmska och Hammarby reservvattentäkter.

Transport och mottagare

Olja och övrigt innehåll i en oljeavskiljare klassas som farligt avfall. Farligt avfall får bara transporteras av den som har särskilt tillstånd av Länsstyrelsen. I vissa fall räcker det med en anmälan. Mer information finns hos Länsstyrelsenlänk till annan webbplats. Avfallslämnaren är skyldig att kontrollera att både transportör och mottagare har tillstånd att ta emot det farliga avfallet.

Transportdokument

Enligt 57 § Avfallsförordningen (2011:927) ska den som transporterar farligt avfall och är tillståndspliktig enligt 36 § eller anmälningspliktig enligt 42 § för varje steg av farligt avfall som transporteras föra anteckningar om:

  • Varifrån avfallet kommer
  • Den mängd som transporteras årligen
  • På vilket sätt avfallet transporteras
  • Vart avfallet transporteras

Anteckningarna ska föras i kronologisk ordning och bevaras i minst tre år.

Anteckningsskyldighet

Enligt 55 § Avfallsförordningen (2011:927) ska den som bedriver
en yrkesmässig verksamhet där farligt avfall uppkommer för varje slag av farligt avfall föra anteckningar om:

  • den mängd avfall som uppkommer årligen, och
  • till vem som avfallet lämnas för vidare hantering

Anteckningarna ska föras i kronologisk ordning och bevaras i minst tre år.

Senast uppdaterad: 25 september 2020