Dagvattenhantering

Utformning av dagvattensystem ska göras i enlighet med Upplands Väsby kommuns dagvattenpolicy som finns på kommunens hemsida.

Upplands Väsby kommuns dagvattenpolicy Pdf, 1 MB. (Pdf, 1 MB)

Råd för planering och utförande av dagvattenanläggningar kan hämtas från Svenskt Vattens publikationer P104 och P105. Vid framtagande av dagvattenutredning/VA‑utredning ska kommunens kravspecifikationer gällande dessa följas. Kravspecifikationerna tillhandahålls av kommunens projektledare.

Utformning av dagvattenanläggningar ska ske i samråd med den enhet som ska förvalta anläggningen. Dagvattenanläggningar på allmän platsmark kan förvaltas av allmänplatsmarkhållare (gata/park-enheten) och/eller av VA-huvudman (VA-enheten).

Samhällenas höjdsättning är viktig för att hantera dagvattnet vid skyfall. Höjdsättning av gator, parkeringsytor, gång- och cykelvägar, parker mm ska utformas så att avrinningen i möjligaste mån kan ske ytledes utan att vatten samlas i lokala lågpunkter. Byggnader bör placeras 50 cm över anslutande gata för att undvika skador på byggnader vid extrema regn.

Vid avledning av dagvatten från trafikerade ytor ska riktlinjerna i kommunens trafikplan beaktas.

Upplands Väsby kommuns Trafikplan Pdf, 18 MB. (Pdf, 18 MB)

Trafikdagvatten ska om möjligt fördröjas genom att avledas i öppna system i diken eller via brunnar till t.ex. skelettjord. Dagvatten från större trafikytor ska tas om hand så att de mest förorenade fraktionerna kan avskiljas och renas separat. Dessutom ska avledningssystemet från dessa ytor anordnas så att skadeverkningarna vid miljöolyckor begränsas.

Dagvattenbrunnar får kopplas in direkt på stamledning. Dagvattenbrunnar utförs normalt med sandfång och vattenlås. Dagvattenbrunnar i gator utan kantsten får inte placeras i asfaltskant, d.v.s. placeringen ska vara i ett lågstråk i asfalten.

Dräneringsledningar ska anslutas till rensbrunnar i båda ändar. Avståndet mellan rensbrunnar ska högst vara 100 meter. Innan dräneringsledning ansluts till stamledning ska dräneringsbrunn med sandfång placeras. Dränbrunnen ansluts normalt till servisen från dagvattenbrunn men kan även anslutas direkt på stamledningen.

Dräneringsdiken ska planeras med minsta möjliga lutning och avvattnas genom höga kupolbrunnar med sandfång och vattenlås. Kupolen ska placeras upphöjt minst 5 cm ovanför dikesbotten.

Riktlinjer för utformning av skelettjordar ska ske enligt Växtbäddar i Stockholm Stad - en handbok Länk till annan webbplats.

Dagvattenhanteringen inom vattenskyddsområden ska behandlas speciellt med tanke på markanvändningen och de eventuella föroreningar som kan riskera att påverka vattentäkten.

Dagvattendammar utformas med släntlutning 1:4 eller flackare och förses med ett vilplan som minst ska ha en bredd på en meter. Slänternas utformning ska styras av dammens läge, storlek och om den kommer vara permanent vattenfylld. Dammens botten och vilplan förses med lämpliga växter. Där utrymme finns och höjdsättningen tillåter kan dagvattendamm istället utformas som översilningsyta/våtäng.

Utformning av dagvattendamm ska ske utifrån både gestaltning och avsett syfte (t.ex. fördröjning eller rening). Är dammens syfte rening av dagvatten ska utformningen ske så att dammens effektiva yta för rening maximeras.

Inloppet kan behöva förses med erosionsskydd och/eller dämpskärm. För dagvattendamm som tar emot vägdagvatten från större vägar kan det vara aktuellt med en fördamm.

Dagvattendammar ska inte förses med staket.

Vid utformning och placering ska åtkomst för drift och underhåll beaktas. Det ska vara möjligt att köra fram till både damm och in- och utloppsbrunnar med arbetsfordon. Vid dammar som kräver slamtömning ska det finnas yta för uppställning av slambil med tillhörande utrustning för slamavvattning. In- och utloppsbrunnar ska placeras lätt tillgängligt och locken ska kunna lyftas av på ett arbetsmiljösäkert sätt.

Vid projektering av dagvattendammar ska följande redovisas för ansvarig enhet:

  • Geoteknik och grundvattenförhållanden
  • Dimensionerande regn
  • Kapacitetsberäkning
  • Hur säkerheten är beaktad
  • Hur dammens syfte är beaktat i utformningen (fördröjning, rening, gestaltning)
  • Beräknad uppehållstid och reningseffekt på årsbasis
  • Bräddnivåer
  • Påverkan på närliggande dränerings- och dagvattensystem vid höga nivåer
  • Vad som förväntas ske i fall dammen och närliggande område översvämmas
  • Åtkomst för kommunens driftpersonal

Där öppna dagvattenlösningar inte är möjligt och dagvattennätets kapacitet är begränsad kan det vara aktuellt med fördröjningsmagasin.

Vid utformning av fördröjningsmagasin, typ rörmagasin eller dagvattenkassetter ska följande aspekter beaktas:

  • Inspektionsmöjlighet, hela anläggningen ska lätt kunna kommas åt för inspektion
  • Inloppsbrunn med sandfång ska vara minst TB 600
  • Åtkomst för slamsugning
  • Utformning av flödesregulator ska göras så att risken för igensättning minimeras
Senast uppdaterad: 13 juli 2021