Upplands Väsby startsida
 
 
 
 
 
 
 
STA-11 logo

Stadsbyggnadsdagen 2011


Klara Frosterud & Hans Forsmark, ansvariga arkitekter för Messingenhuset

Klara & Hans
Var har ni hämtat inspiration till det nya Messingenhuset?
- Inspirationen till huset har vi hämtat från många olika håll. Arbetet med programmet för huset tog avstamp i flera olika workshops som vi genomförde tillsammans med skolans personal och elever, fritids-, kultur och stadsbyggnadsförvaltningarna kring både samverkan och arbetssätt. Dessutom initierade vi en etnografisk studie för att ta reda på vad ett "atttraktivt gymnasium" egentligen är och där svaren blev viktiga inspirationskällor för oss.

Vi har också varit på studieresor både i och utanför Sverige och tittat på skolor, kultur- och fritidslokaler tillsammans i projektgruppen. För oss har naturligtvis också platsen varit en inspirationskälla, med sin historia och sina förutsättningar och begränsningar.

 
Hur har ni resonerat kring husets bidrag till visionen om den moderna småstaden?
- I White´s  uppdrag har även ingått arbetet med planeringen av hela kvarteret Messingen. Den småskaliga kvartersstruktur som nu etableras, där Messingenhuset är en del, kopplar på det befintliga gatunätet och kvartersstrukturen, samtidigt som den etablerar nya platser och torg.
Husets placering utgör en tydlig nod som vetter mot torget och det centrala stråket som binder samman östra och västra sidan av Upplands Väsby.

I planarbetet har de viktiga stadsbyggnadskvaliteterna som stadsrummens mått och utformning samt att husens fasader placerats i kvartersgräns varit vägledande. Genom att göra de nedersta våningarna i byggnaden transparenta och där placera de funktioner som allmänheten skall kunna ta del av, blir huset en byggnad där verksamhet pågår under större delen av dygnet och veckan vilket ger liv till platsen.  Att dessutom huset är placerat med goda kommunikationer ser vi som en viktig del i den moderna småstaden, både för att kunna attrahera elever och besökare från hela Mälardalen och för att kunna bli en naturlig samlingspunkt .

 
Huset ska innehålla flera gymnasieskolor, hur har ni tänkt kring pedagogiken och mötet mellan människor i arkitekturen?
- När vi påbörjade programarbetet för skolorna tog vi avstamp i kommunens befintliga gymnasium. Vi ställde frågor som: "Hur vill ni arbeta i framtiden och vilka krav ställer det på lokalerna? Då framkom att det som framförallt saknades var mötesplatser för olika grupper inom skolan; mellan elever och personal och mellan elever på olika program, men också mötesplatser mellan skola och samhälle. Det som också saknades var varierande miljöer som gav möjlighet till olika lärstilar; det som erbjöds i det gamla gymnasiet var klassrum och korridorer samt en skåphall. Vi har därför etablerat det vi kallar "Teamlokaler", där både lärare och elever har sina arbetsplatser. Varje teamlokal har ett antal olika lokaler för olika behov; miniaulor där två-tre klasser kan ha en gemensam genomgång eller föreläsning, vanliga klassrum för en hel klass, flexrum för halvklass, grupprum och öppna studiearbetsplatser, samt utrymmen för uppehåll och lärarnas arbetsrum. Denna variation av olika typer av lokaler gör det möjligt att understödja olika pedagogiska former, och att var och en kan välja den lärstil som passar bäst.

De lokaler som skolan kan dela med övriga samhället, för att både få en bättre verksamhet och bättre lokalekonomi, har placerats på ett sådant sätt att den kan nyttjas av andra. Exempelvis multihallen, som både fungerar som skolans idrottslokal och aula, men som också kan användas för mässor, konserter mm.

 
Huset är tänkt att vara en plats för varje behov, vad har varit nyckeln i arbetet med flexibiliteten?
- Vi har försökt tänka "multifunktion" i alla lägen, både ute och inne. Som i multihallen eller miniaulan på plan 2 som kan nyttjas för både musikskolans orkester, teaterföreställningar, föreläsningar eller filmvisning. Restaurangen används både av skolorna på dagtid men är också förberedd för att kunna rymma kommunfullmäktiges möten. Klassrummen motsvarar två lärararbetsrum eller två flexrum och är enkla att bygga om.
 

Huset är placerat på den historiskt viktigaste platsen i Väsby, finns det någon anknytning till detta i huset?
- Mässingshandledarna i centraltrappan i huset är vår lilla blinkning till historien med mässingstillverkning på platsen. Också fasaden med sin industrikaraktär och valet av corténstål har sitt ursprung i historien.

Vad är extra viktigt när man ska skapa en ny mötesplats för alla?
- En central placering i staden med goda kommunikationer, att man skapar möjlighet till varierade öppettider, även kvällstid och helger och att man satsar fullt ut som man gjort här i Väsby och visar att man prioriterar kunskap, kultur och fritid för alla åldrar.
 

Sidansvarig: Johannes Wikman
Senast uppdaterad 18 augusti 2011
Upplands Väsby kommun • 194 80 Upplands Väsby • Besöksadress: Drabantvägen 9c • Telefonnummer: 08-590 970 00  •  E-post: upplands.vasby.kommun@upplandsvasby.se