Parker och grönområden

I kommunen finns ett antal parker och grönområden som du kan besöka. Du kan till exempel mata änderna i Järnvägsparken, eller ta en sväng till fjärilsparken i Suseboparken.

Parker

Suseboparken ligger nära centrum och är en viktig stadspark med äldre träd. Parken bidrar till den biologiska mångfalden genom en mängd stora lövträd som lind, bok och alm. I parken finns även en fjärilspark.

Har fått sitt namn efter Villa Susebo

Parken är uppkallad efter Villa Susebo. Den gula villan fungerade tidigare som disponentbostad för Wäsby verkstäder. I villan finns idag kommunens ungkulturhus Vega – en kreativ mötesplats för Väsbys ungdomar mellan 16 och 20 år.

Läs mer om Suseboparken i Upplands Väsbys broschyr.

Välkommen till Suseboparken

Information kommer inom kort.

Information kommer inom kort.

Järnvägsparken är den park i Upplands Väsby som ligger mest centralt. Här finns ett stort utbud av vårlökar, perenner, träd och buskar för den som vill följa årstidernas växlingar.

 

Information kommer inom kort.

Information kommer inom kort.

I kvarteret Hasselskogen utvecklas just nu ett så kallat ”arboretum”, en botanisk trädpark.

Hasselskogen är ett unikt kvarter natur som bevaras och vårdas av kommunen och dess innevånare för att ge möjlighet för människor att njuta av trädens och skogens läkande kraft, en sinnenas stig. Alla Sveriges vanligaste lövträd förekommer i skogen och den är därmed också ett klassrum för alla som vill lära sig mer om träden. Välkommen hit du också!

Skyltar med information om trädsorter

För att underlätta och tillgängliggöra kunskap om träden finns skyltar vid ett antal träd, en skylt per art. Så småningom kommer en karta att göras så du kan hitta alla skyltar och därmed alla trädsorter som finns här. Illustrationerna på skyltarna är gjorda av den kände illustratören Bo Mossberg som bland annat har illustrerat Svenska floran och som också är Väsbybo sedan många år.

För er som inte hittar alla skyltarna eller av andra skäl inte kan komma ut i skogen har vi samlat alla skyltarna i en PDF-fil. Under hösten 2017 kommer trädsamlingen att kompletteras.

Träd i Väsby botaniska trädpark

I odlarparken finns ett trettiotal odlingslotter. Där odlar Lindhemsparkens odlarförening sina grödor, blommor och bär. Inom området finns även en gemensam lott med ett stort antal äldre arter av rosor, samt en gemensam lott för kompost.

Upplevelsestråk i vacker natur

Vid parkens sydöstra del börjar upplevelsestråket. Den slingrar sig sedan mellan odlingslotterna upp mot parkens nordvästra hörn. Under sommaren kan du njuta av de vackra blomsterrabatterna. Här kan du även lyssna till kommunens audioguide och lära dig mer om fornminnesområdet.

Information om upplevelsestråket

Fornparker

Upplands Väsby vilar på en stor skatt av lämningar från våra förfäder. För att vårda, tillgängliggöra och synliggöra denna kulturskatt arbetar kommunen med att skapa ”fornparker”. Kommunen sköter fornparkerna genom traditionella jordbruksmetoder som slåtter och bete för att bevara vår kulturhistoria.

I Eggeby fornpark kan du titta på dovhjortar, uppleva fornlämningar och motionerna i Vik-spåret. Läs mer om parken nedan.

Fornparken i Brunnby-Vik var den första fornparken i Upplands Väsby kommun. Parken finns även som besöksmål utmed Upplevelsestråket.

Runt parken finns ett staket som markerar vattennivåer vid olika tidpunkter. En utgrävning av hövdingagraven på kullen gjordes 2009. Graven var delvis plundrad och bautastenen nedvält. Det man fann vi utgrävningarna var ett bryne och ett hundben. Benet daterade till 500 år efter Kristus, det vi idag benämner folkvandringstiden.

Gravhögen har återställts i sitt ursprungliga skick och stenen placerats på toppen där den antas ha stått ursprungligen. Tack vare att marken betas som förr kan örter och blommor som är beroende av bete nu åter växa på kullen, vilket bidrar till en ökad biologisk mångfald.

Mer information kommer inom kort.

När du är i parken

  • Visa djur och natur hänsyn och omtanke.
  • Koppla hundar för att inte stressa hjortar och andra.
  • Framför inte motorfordon.
  • Elda och grilla gärna, men bara på anvisad plats.
  • Kontrollera extra noga att grindar går i lås när du går in och ut.

Natur

Eggeby fornpark ingår i Rösjökilen - ett sammanhängande natur- och kulturlandskap som sträcker sig genom sex norrortskommuner. Totalt finns tio gröna kilar runt Stockholm. Kilarna är stora sammanhängande grönområden som sträcker sig från den omgivande landsbygden in mot Stockholms innerstad. Kilarna har stora värden för såväl naturvård som friluftsliv. De ska bidra till en god livsmiljö för alla invånare och en hög biologisk mångfald.

Naturvårdsarbetet i Eggeby fornpark fokuserar på att stärka de ekologiska sambanden inom Rösjökilen. Bland annat ger ett öppet landskap mer ljus och plats åt vuxna och gamla träd. Träd som ask, ek och tall får därmed bättre förutsättningar för att kunna utvecklas och skapa livsrum för andra arter i landskapet.

Ute i parken finns fler skyltar där du kan läsa om parkens botaniska och kulturhistoriska sevärdheter.

Dovhjortar

I Eggeby fornpark bor ett 30-tal fullvuxna dovhjortar. Dovhjorten är en Euroasiatisk art som kom till Sverige på 1500-talet genom att den sattes ut i den dåvarande kungens (Johan III) hägn på Öland. Idag finns det även dovhjortar i vilt tillstånd i både Götaland och Svealand. Den närmsta vilda stammen har du störst chans att se på Runsahalvön i Upplands Väsby.

I Sverige är älg det största hjortdjuret, därefter kommer i storlek kronhjort, ren, dovhjort och rådjur. Precis som tamboskap som kor, får och getter är alla hjortdjur idisslare. Det betyder att den intagna födan stöts upp för att tuggas om, och att djuren har fyra magar.

Dovhjorten äter främst späda gräs och örter men också ekollon och skott och bark främst från träd som rönn och sälg. Genom sitt bete håller hjortarna i hägnet landskapet öppet, och främjar livsbetingelserna för ljuskrävande träd som ek och tall och synliggör flera av fornlämningarna i området.

Dovhjort benämns hjort (handjur), hind (hondjur som kalvat), smaldjur (hondjur som ej kalvat) och kalv (hjortkalv respektive hindkalv) och det är endast handjuren som bär horn.

Dovhjortens brunsttid infaller normalt från mitten av oktober och pågår till mitten av november. Dovhinden får normalt en kalv som vanligtvis föds någon gång mellan midsommar och slutet av juli.

Kulturhistoria

Upplands Väsby vilar på en skatt av spännande lämningar från våra förfäder. Redan för tusentals år sedan befolkades denna del av Uppland. Tidigaste fynd kommer från yngre stenålder.

För femtusen år sedan var fornparksområdet likt ytterskärgården i nutidens Stockholms län. De högsta höjderna såg ut som kobbar och mindre öar. Genom landhöjningen förändrades landskapet och människor flyttade in och bosatte sig i området. De äldsta kulturlämningarna inom området är de karakteristiska stenrösen som normalt kom till under bronsåldern. Stenrösena ligger alltid höglänt i terrängen väl synliga från de dåvarande sjövägarna. De fungerade som släktens/stammens revirmarkeringar. En annan teori är att människorna placerade rösena så högt upp som möjligt, där avståndet mellan solen och graven var kortare.

De många stensträngarna i området visar att mycket av marken i fornparksområdet har varit odlad. Kring järnålderns slut, vid vikingatid, hade dalgångarna med mycket näringsrik lerjord lyfts upp ur havet som ett resultat av landhöjningen. Människor började då skapa gårdar som sedan funnits kvar ända fram till 1900-talet. I takt med utvecklingen av jordbruksteknik som dräneringssystem och kraftigare plogar började även dalgångarna med den näringsrika lerjorden brukas. När den tyngre fuktiga lerjorden i dalgångarna blev högproduktiv åker övergavs den ursprungliga småskaliga odlingsjorden uppe på platåerna. Markerna med många gravar och stensträngar blev istället äng och betesmark.

I våra dagar finns varken åkerbruk i dalgångarna eller bete bland gravar och stensträngar på höjderna. Däremot finns de många lämningarna kvar, som tack vare att kommunens hjortar håller landskapet öppet, kan berätta historien om området om och om igen även i framtiden.

Frågor och synpunkter

Framför gärna dina frågor och synpunkter på kommunens vinterväghållning till kontoret för samhällsbyggnad. Det gör du genom att kontakta kommunens kontaktcenter Väsby Direkt.

Journummer utanför kontorstid

Vid avlidet, skadat eller sjukt djur eller allvarliga skador på stängsel och grindar:
Tel: 08-590 973 01

Senast uppdaterad: 18 juli 2018