Teknisk beskrivning och mängdförteckning

Denna del av teknisk handbok ansluter till AMA Anläggning 17, RA Anläggning 17, AMA El 16 och RA El 16.

Här finner du ett urval av koder och rubriker från ovanstående författningar under vilka Upplands Väsby kommun har specifika krav på beskrivningstext avseende utförande och materialval. Eftersom texten i en teknisk beskrivning alltid måste anpassas till varje projekt innehåller Teknisk handbok dels texter som kan kopieras in direkt i en teknisk beskrivning, skriven med normal svart text, dels texter som är en instruktion till beskrivningsförfattaren.

Texter som är en instruktion till beskrivningsförfattaren är skriven med kursiv text i en blå box.

Instruktionstexterna får aldrig kopieras till en teknisk beskrivning.

De texter som får kopieras till en teknisk beskrivning ska kompletteras med projektspecifika krav och anvisningar. Teknisk handbok – Material- och arbetsbeskrivning är inte heltäckande utan innefattar bara de vanligast förekommande AMA-koderna.

Beskrivningsförfattaren ska också arbeta in de ändringar och tillägg i publikationen AMA-nytt som berör aktuella koder. Nollmängder bör aldrig användas i mängdförteckningen. Avsteg från MER får endast göras efter godkännande från kommunens projektledare.

Teknisk beskrivning och mängdförteckning upprättas i Excel-format.

I Upplands Väsby kommun ligger Hammarby grundvattentäkt samt yttre skyddsområde för Rotsunda grundvattentäkt. För arbeten inom skyddsområde gäller särskilda skyddsföreskrifter som ska medfölja handlingarna.

Skyddsområdet ska tydligt markeras på ritningar och vara skyltade i terrängen under hela entreprenadtiden.

Beställning av digitala kartor på Upplands Väsby kommuns befintliga VA-ledningar sker genom Ledningskollen. Svarstiden är normalt 7 arbetsdagar. Digitala kartor med befintliga ledningar får inte vara äldre än tre månader räknat från leverans från Ledningskollen om de ska fungera som underlag vid grävarbeten. Påträffade befintliga ledningar ska mätas in i plan och profil enligt BJB.26 och meddelas byggledare.

 

Kartor för övriga ledningsslag beställs via Ledningskollen. För information om Käppalatunneln och Stockholm Exergis ledningar och tunnel tas direkt kontakt med respektive organisation.

Följande ska minst framgå i beskrivningen under respektive kod gällande tillfällig grundvattensänkning:

  • Planläge och djup och antal på pumpbrunnar utanför schakten.
  • Planläge och djup och antal på blödarrör inom schakten.
  • Läge på grundvattenrör. Grundvattenrör ska i möjligaste mån placeras så att de kan vara kvar under hela byggtiden.
  • Till vilken nivå skall grundvattensänkningen göras?
  • Hur länge får grundvattensänkningen pågå?

Frilagda kablar ska skyddas mot åverkan enligt respektive ledningsägares anvisningar.

Mark och vegetation som bevaras ska skyddas så att skador på trädkronor, stammar, rötter, rotzon och marken runt träden inte kan uppstå.

 

Detta avser alla typer av skador, såväl hoptryckning (komprimering) av marken som andra mekaniska, kemiska, biologiska och estetiska skador, t ex skadade rötter och allmän nedsmutsning till följd av läckage m.m.

Entreprenör får ej passera rotzon med tunga fordon eller ställa upp eller anordna upplag för varor och material inom denna zon.

Schakt ska utföras så att inga skador uppstår på det rotsystem som blir kvar innanför schaktkanten.

 

Rotsystemet ska därför sågas eller klippas av så att en jämn snittyta erhålles. Snittytor ska skäras rena intill frisk och oskadad rot enligt kapitel 4.4 samt kapitel 7.2 i Växtbäddar i Stockholm Stad, En handbok, daterad 2009.02.23.

 

Träd eller buskar som skadas ska ersättas med likvärdiga av samma sort.

Grenar som riskerar att skadas ska i förväg beskäras. Om skador därefter ändå uppstår på grenverk ska skadade delar snarast beskäras så att rena och skarpa snittytor erhålls.

Trafikanordningsplan (TA-plan) för det aktuella projektet ska upprättas i samråd med Upplands Väsby kommun. Ansökan om schakttillstånd och trafikanordningsplan görs på https://isycase.isy.se/upplandsvasby/. Länk till annan webbplats. Handläggningstid är 10 arbetsdagar.

 

Vägmärken och övriga trafikanordningar ska genom daglig tillsyn hållas hela, rena, rättvända och väl synliga under hela den tid som projektet pågår.

 

Tillfälliga trafikanordningar såsom körplåtar och tung avstängning ska vara förankrade på betryggande sätt. Barriärelement ska när så är möjligt vara sammanlänkade.

 

Avstängningsanordningar ska utföras så att även trafikanter med funktionsnedsättning på ett betryggande sätt kan passera arbetsplatsen.

Vid nivåskillnad mellan betäckningar, körplåtar, kantstöd, infarter och provisoriska överfarter i ytor där gång- och fordonstrafik förekommer ska utspetsning med asfaltsmassa utföras och underhållas tills trafikytan färdigställts.

 

När avgränsad del av körbana ska användas som tillfällig gångbana ska eventuella nivåskillnader mellan befintlig och tillfällig gångbana spetsas ut på en så lång sträcka att lutningen ej blir brantare än 1:3. Trafikanter med funktionsnedsättning ska utan svårighet kunna ta sig fram på varje tillfälligt anordnad gångbana.

Körbrygga över ledningsgrav ska förankras med fatthakar och motläggas med väl klistrad asfalt. Gångbana och gångbrygga ska ha en fri bredd av minst 1,2 meter.

Vid arbete som kräver avstängning av befintlig belysning ska tillfällig vägbelysning anordnas i samråd med gata/park-enheten.

 

Tillfällig belysning utformas så att belysningskvalitén motsvarar den befintliga belysningen.

Åtgärder på befintlig anläggning för offentlig belysning ska alltid föregås av samråd med och godkännande av kommunens belysningsansvarige. Kopplingsarbeten på befintlig belysningsanläggning ska utföras av kommunens drift- och underhållsentreprenör för offentlig belysning.

Vid flyttning av stolpe ska stolpen kontrolleras beträffande skador, korrosion m.m. innan den får återmonteras. Skadad stolpe får ej återmonteras.

 

Eventuell monterad papperskorg ska demonteras och monteras på egen stolpe i samråd med gata/park-enheten.

Flyttning av träd och buskar ska ske i samråd med gata/park-enheten.

Vid borttagande av vattenservisledning ska hela servisen tas bort och T-röret på stamledning byta ut till rakrör. Vid borttagande av spill- och dagvattenservis proppas servisen så nära stamledningen som möjligt med tättslutande ändförslutning.

 

Vid rivning av brandpost ska skylt, stolpe och fundament tas bort. Brandpost, betäckning, skylt, stolpe och fundament tillfaller kommunen och ska levereras till VA-driften.

Eventuell igenfyllning av slopad VA-ledning med t.ex. skumbetong bestäms i samråd med VA-enheten.

Frilagd kabel som tas ur bruk ska omhändertas för återvinning. Ej frilagd kabel ska ligga kvar och kapas på befintligt förläggningsdjup.

Natursten som ej ska återanvändas i aktuell entreprenad förblir kommunens egendom och ska transporteras till av gata/park-enheten angivet upplag.

Innan schaktning påbörjas ska sågning av bituminösa lager utföras.

 

Vid borttagning av beläggning gäller även följande:

  • Om avståndet mellan det planerade sågsnittet och asfaltkant eller gammal reparation är < 0,5 meter så ska hela den kvarvarande beläggningsremsan avlägsnas.
  • Om en kvarvarande beläggningsremsa saknar fast motstöd och det föreligger risk att den kan rubbas ur sitt läge vid beläggningsarbetena ska den avlägsnas.
  • Om avståndet mellan slutliga sågsnitt i gångbana med bredd > 1,5 meter utgör mer än hälften den teoretiska gångbanebredden ska hela bredden beläggas med nytt slitlager.
  • I refuger läggs hela ytan om när ingreppet påverkar mer än hälften av den befintliga beläggningen. Vid ingrepp i refuger som är smalare än 1,5 meter ska alltid hela bredden belägg.

Granitkantstöd som ej ska återanvändas i aktuell entreprenad förblir kommunens egendom och ska transporteras till av gata/park-enheten angivet upplag.

All trädfällning ska ske i samråd med gata/park-enheten.

 

Eldning av hyggesrester och avröjt material får ej förekomma.

Erforderlig röjning av vegetation som skymmer ljusspridning på avsedd yta ska anmälas till kommunen.

Spont ska dimensioneras och utföras med betryggande säkerhet mot brott i jorden, mot brott i konstruktionen samt mot övriga riskfaktorer, till exempel för stora deformationer eller att grundvattensänkning utanför konstruktionen inte tillåts. Kommunen ska ha 10 arbetsdagar att granska konstruktionshandlingar.

Efter varje slutfört ny- och ombyggnadsprojekt gällande vägar, gator, parker samt VA-anläggningar ska digital geodata omgående överlämnas till Upplands Väsby kommun innehållande alla de förändringar som blir följden av ny- eller ombyggnadsprojektet.


För uppdrag gällande mätning för produktion av digital geodata krävs ”Grundläggande mätningsteknisk färdighet” enligt Lantmäteriets rekommendationer (A § 348/2010), se HMK-Referensbibliotek, Juridik-/Behörighet på HMK:s hemsida www.lantmateriet.se/HMK.


Kravet gäller både mätningsansvarig samt den/de som utför mätningsarbetet.


Referenssystem för mätning: Koordinater i planet ska redovisas i SWEREF99 1800.


Geometriska korrektioner ska utföras enligt klass K2 i SIS-TS 21143:2016 Bilaga A, Tabell A.7.

Tabell A.7 - Geometriska korrektioner för kartprojektion vid detaljmätning.

Klass,

utförande

Geometriska korrektioner av mätdata

Kommentar

K1

Alla mätningar påförs korrektioner vid detaljmätning och kontroll.


K2

Detaljmätning påförs ej korrektioner.

Kontroller vid stationsetablering och inmätning av kontrollpunkter påförs korrektion.

”Omlottpunkter” vid inmätning av spår påförs

ej geometriska korrektioner, då utvärderingen

endast infattar differens i sidomåttet och höjd.

K3

Stomnätspunkter samt detaljmätningar påförs inga korrektioner.

Avser projekt av mindre storlek eller omfattning

där måtthantering och mätnoggrannhet är

mycket hög och ska hanteras med verkliga

måttuppgifter, kan t.ex. avse sättnings- och rörelsemätning, hus- och anläggnings-

konstruktioner belägna i yttre delar

av de officiella koordinatsystemens

projektionszoner eller där höjd över havet får inverkan på mått.

ANM. Geometriska korrektioner beskrivs i HMK-Ge:S.C.

Höjddata ska redovisas i höjdsystem RH2000.


Vid höjdomvandling ska geoidmodell enligt SIS-TS 21143:2016 5.3.1 användas.


Transformation och inpassning ska utföras enligt SIS-TS 21143:2016 5.4.1.


Vid transformation mellan Upplands Väsbys kommuns tidigare referenssystem i plan, ST74 och SWEREF99 ska det transformationssamband som finns framtaget för Stockholmstrakten användas med tillhörande restfelsmodell. Sambandet tillhandahålls på Upplands Väsby kommuns hemsida.


Provning och kontroll av instrument ska genomföras enligt SIS-TS 21143:2016 4.2.2.

Uppgifter om stomnät kan erhållas i Väsbykartan Länk till annan webbplats..


Önskas punktbeskrivning kontakta Geodataenheten via mailadressen: geodata@upplandsvasby.se.

Geodata ska framställas genom geodetisk detaljmätning från av kommunen anvisade stompunkter. Inmätning ska ske enligt SIS-TS 21143:2016 7.4.


Vid detaljmätning ska instrument som uppfyller följande krav användas:

  • Totalstation klass T3 enligt SIS-TS 21143:2016 Bilaga A, Tabell A.1.

Tabell A.1 - Totalstationer

Klass

Användningsområden

Medelfel i riktning

(1 helsats)

Medelfel i vertikalvinkel

(1 helsats)

Medelfel i längd

T1

Stommätning för industritillämpning

och rörelsekontroller. Kontrollmätning

av byggnadsverk med särskilt höga krav.

0,15 mgon

0,15 mgon

1 mm + 1 ppm

T2

Stommätning för väg- och järnvägsprojekt.

Detalj- och kontrollmätning av

spåranläggning, bro- och

tunnelkonstruktioner och byggnadsverk.

0,3 mgon

0,3 mgon

2 mm + 2 ppm

T3

Övriga stommätning. Detaljmätning för väg

och övriga byggnadsverk. Kontrollmätning

av övriga anläggningar och konstbyggnader. Detaljmätning inom detaljplanelagda områden.

0,6 mgon

0,6 mgon

2 mm + 3 ppm

T4

Övrig detaljmätning

2 mgon

2mgon

5 mm + 5 ppm

ANM. 1 Medelfelen i tabellen kan direkt jämföras med standardavvikelser. Med ppm avses parts per million, dvs. mm/km.

Stationsetablering ska utföras enligt SIS-TS 21143:2016 7.3.


Mätobjekt:

Fältkodning av mätobjekten ska göras i klartext alternativt med förkortningar med tillhörande beskrivning. Linjekodning respektive punktkodning ska tillämpas för olika objekt.


Mätobjekten mäts in i plan och höjd enligt definitionerna i Svensk geoprocess mätningsanvisningar och om detaljer där saknas, enligt bilaga E i HMK Ge:D.


Tolerans och noggrannhet för inmätta objekt:

Toleranser avseende inmätningsnoggrannhet och kontroll av objekt ska falla inom värdena angivna HMK Ge:D Bilaga F, tabell F1 och F2.


Inmätning får ej ske på tjälad mark.


Utföraren genomför egenkontroll i mätuppdraget enligt SIS-TS 21143:2016 8. Upplands Väsby kommun genomför stickprovskontroller av levererad geodata.


För information om leverans av inmätningar, se YCE.

Inmätning ska avse såväl nyanläggningar som omläggningar och inkluderar ledningar som renoverats, borrats och infodrats samt proppade ledningar. Objekt ska mätas in och redovisas enligt YCE.12. Tryckledning med tillhörande anslutningar och anordningar ska mätas in innan överfyllnad.

 

Inmätning av självfallsledning ska göras i samband med tv-filmning efter packning och återfyllning.

 

Tolerans och noggrannhet för inmätta objekt:

Toleranser avseende inmätningsnoggrannhet och kontroll av objekt ska falla inom värdena angivna HMK Ge:D Bilaga F, tabell F1 och F2.

Schakt i befintliga träds rotzon utförs för hand och med stor försiktighet så att rötter inte skadas.


Där rotsystemet kraftigt påverkas ska schakt ske med lämplig schaktmetod enligt kapitel 4.4 samt kapitel 7.2 i Växtbäddar i Stockholm Stad, En handbok, daterad 2009.02.23.

Schakt, inklusive schakt för ledningsbädd, ska utföras enligt principritning CBB.311:1.

Schakt med ledningshylla får inte förekomma. Schakt för VA-anläggningar ska utföras så att intilliggande anläggningar inte påverkas negativt.

Jordschakt ska uppfylla kraven enligt SS 424 14 37 ”Kabelförläggning i mark” samt EBR-standard KJ:41.15. Vid brytpunkt ska avrundning av kabelgrav ske så att kablar kan förläggas med minst de radier som kabelfabrikanten föreskriver.

Restriktioner för sprängningsarbeten framgår av upprättad riskanalys för sprängningsarbetena.

Tillåten svängningshastighet vid sprängning intill VA-ledningar är, såvida riskanalysen inte anger ett lägre värde, enligt nedan.

Avstånd Svängningshastighet

  • 0 - 10 m 35 mm/s
  • 10 - 15 m 30 mm/s
  • 15 - 20 m 28 mm/s
  • 20 - 30 m 25 mm/s
  • 30 - 50 m 20 mm/s
  • 50 -100 m 18 mm/s

Tillåten svängningshastighet vid pålning intill VA-ledningar är 5 mm/s såvida riskanalysen inte anger ett lägre värde.

När markarbetet är klart ska fundamentet stå i lod. Vid kabelgenomföring ska återfyllning utföras enligt EBR KJ:41.15 ”Kabelförläggning”.

 Största kornstorlek får högst vara cirka 16 mm i ledningsbädd för plastledning. Ledningsbädd ska packas före rörläggning. Indirekt packning i stödpackningszon efter rörläggning godkänns ej.

Största kornstorlek får högst vara 16 mm i kringfyllning för plastledning. Enstaka större partiklar får ej förekomma.

Lättfyllning får endast användas efter godkännande av berörd teknikenhet. Lättfyllnadsmaterial ska utgöras av skumglas.

Stödremsa för gång- och cykelväg ska utföras med fraktion 0/8 mm med 3 % bitumenemulsion.

Den i AMA åberopade Trafikverkspublikationen TRVKB Bitumenbundna lager 13 ersätts med Bitumenbundna lager, TDOK 2013:0529.

 

Arbetsrecept ska skriftligen godkännas av gata/park-enheten.

 

Vid anslutning mot befintlig beläggning i gator och vägar ska det befintliga slitlagret fräsas ner till ett djup som motsvarar det nya slitlagrets tjocklek. Fräsningen ska utföras med en minsta bredd om 0,5 meter.

 

I samband med beläggningsarbetens utförande ska samtliga berörda betäckningar justeras i sid- och höjdläge. Betäckningarna ska ligga 0-5 mm under färdig beläggning. Upphuggning runt betäckning ska efter höjdjustering återställas. Vid nivåskillnad ska utspetsning i lutning 1:10 mot betäckningens överkant utföras utan dröjsmål

 

Betäckningar som saknar teleskopfunktion och slitna betäckningar ska normalt bytas ut.

Kvarvarande vattensamlingar på nylagd slitlageryta accepteras ej.

Vid utförande av bitumenbundna slitlager på gångbanor ska beläggningen läggas med 5-10 mm förhöjning mot överkant kantstöd. Vid packning ska tillses att fogen mellan massa och kantstöd fylls väl och så att den vältade beläggningskanten överlappar kantstödet med några millimeter.

Rad av plattor eller sten som vid utförandet inte direkt ansluter mot hårdgjord yta eller annan fast kant ska sättas i jordfuktat cementbruk med cementhalt av 225 kg/m3.

 

Vid sättning av hela ytor i bruk gäller följande:

  • Sättbruket ska bestå av cementbruk med en cementhalt av 225 kg/m3.
  • Före utläggning av sättbruk ska underlaget befuktas.
  • Sättbruket ska ha en tjocklek av 50 mm.
  • Stenarna stöts fast i sättbruket.
  • Fogning får påbörjas tidigast 1 dygn efter sättning.
  • Det torra fogbruket ska sopas ned i fogarna. Proceduren upprepas tills fogarna är helt fyllda.

Efter fogningen ska den stensatta ytan rengöras och fukthållas i 6 dygn. Nysatt sten får ej beträdas av gångtrafik under 2 dygn och av annan trafik under 7 dygn.

Kullersten ska sättas i sättbruk med minst 5 mm fog.

Mot överkant kantstöd ska betongmarkplattor och betongmarksten sättas cirka 5 mm högre än kantstödet.

 

Plattor och marksten av betong ska sättas i förband så att sammanhängande längsgående fogar i den dominerande trafikriktningen undviks.

Släntbeklädnader ska sättas i 50 mm jordfuktat cementbruk.

Växtbädd ska godkännas av gata/park-enheten innan sådd och plantering får utföras.

Växtbädd för gräsytor ska jämnkrattas och lättvältas med gallervält innan sådd utförs.

 

Gräsfrö ska fördelas jämnt över ytan. Mängd gräsfrö ska vara 2 kg per 100 m2.

Efter sådd och fröets myllning ska ytan vältas med slätvält.

För växtmaterialet gäller att det inte får vara odlat söder om breddgrad 52° eller väster om holländska gränsen.

 

För varje art/sort anges var växtmaterialet har odlats under de tre senaste åren.

Undantag från detta kan ges under speciella omständigheter och efter godkännande från gata/park-enheten.

 

Gata/park-enheten ska beredas möjlighet att på plats på plantskolan få undersöka och bilda sig en uppfattning av växtbetingelser och övriga omständigheter kring det beställda materialet.

 

Mellanomlastning av träd får inte utföras (om det måste utföras ska det ske med personal som har trädgårdsutbildning och detta ska verifieras).

 

Leveranskontroll med protokoll ska alltid utföras av trädgårdsutbildad personal.

 

Vid vårplantering och leverans från varmare länder/områden ska leveransen anpassas så att inte växtmaterialet har vegeterat.

 

Vid höstplantering ska växtmaterialet vara väl avmognat vid leveransen.

Färdigställandeskötseln ska utföras tills etableringsbesiktning efter slutbesiktning är genomförd och omfatta bevattning, ogräsbekämpning, gödsling, luckring och gräsklippning.

Ogräsbekämpning ska utföras för hand. Visst kemiskt ogräsbekämpningsmedel får efter överenskommelse med gata/park-enheten utföras med biologiskt nedbrytbara bekämpningsmedel, klass 1.

Klippning av gräsyta ska utföras första gången när gräset blivit 75-100 mm högt, därefter ytterligare minst en gång när gräset åter är 75-100 mm högt. Högsta tillåtna gräshöjd 80-100 mm under hela vegetationsperioden. Högst 1/3 av gräslängden klipps bort vid varje klipptillfälle.

Ogräsbekämpning av gräsyta ska utföras regelbundet, minst två gånger per månad under växtperioden (maj-oktober).

Gräsyta vattnas så att marken ständigt är fuktig ner till 250 mm djup.

Eventuell beskärning och gallring ska alltid ske i samråd med gata/park-enheten. Eldning av hyggesrester och avröjt material får ej förekomma.

S.k. ”tunnling” under kantstöd är inte tillåtet.

Kantstöd ska vara av typ ”Grå Bjärlövsgranit” eller likvärdig och uppfylla en böjhållfasthet om minst 15 MPa. Kontroll på teknisk specifikation och provning av kantsten kan komma att utföras av beställaren.

 

Vid ytterradie 15 meter och mindre ska ytterbågsten användas. Vid innerradie 10 meter och mindre ska innerbågsten användas.

 

Anslutande sten mot överkörningssten ska avfasas genom huggning på båda sidor av en längd på 15 cm, se figur nedan.

 

Bearbetning av fogsida får ske genom huggning eller sågning. En sågad fogsida får inte sättas mot en huggen fogsida utan att den synliga delen av den sågade fogsidan tuktas.

Kantstöd av granit ska alltid sättas i betong med motstöd av betong enligt principritning DEC.14.

Busshållplatskantstöd av betong ska alltid sättas i betong med motstöd av betong.

 

Stöd utan distansklack får ej användas.

 

Om slitlager ska läggas i körbanan ska kantsten med en höjd av 16 cm sättas på det justerade underlaget och det nya slitlagret läggas mot det nysatta kantstödet så att 12 cm återstår av kantstenshöjden.

 

Limmat eller spikat kantstöd ska förses med ett lutande motstöd av asfalt som börjar cirka 4 cm ner från kantstödets överkant och läggs ut till en bredd av minst 30 cm bakom kantstödets baksida(minst 40 kg/m).

Vid limning ska underlaget vara torrt och yttemperaturen minst 5ºC.

Ränndalar och ytvattenrännor ska uppfylla krav på handikappanpassning. Ytvattenrännor ska undvikas och får endast användas efter godkännande av gata/park-enheten.

Fundament ska om möjligt placeras minst 0,6 meter från vägkant (yttermått).

Fundament av typ MEAG eller likvärdigt används.

 

Fundament sätts enligt principritning CEB.53 (se nedan):

Längd på stolpe ska anpassas så att stolpens övre del inte är synlig ovanför skyltens översta kant.

För vägmärken placerade på portal ovanför körbana gäller att märkets understa kant ej placeras lägre än 4,7 meter över körbanan.

 

Vid gångbanor ska skyltar monteras så att avståndet mellan gångbana och underkant skylt blir 2,1 meter. Vid cykelbanor eller kombinerade gång- och cykelvägar ska motsvarande mått vara 2,5 meter.

 

Skyltar får inte placeras närmare än 0,6 meter från vägkant.

 

På belysningsstolpar får vägmärken och gatunamnskyltar inte placeras utan tillstånd från gata/park-enheten.

 

Om tillstånd medges ska skyltar monteras med plastbelagda fästbyglar eller fästband i rostfritt stål för att ej skada stolpens ytbeläggning.

 

Vägmärken ska ha reflektion motsvarande Engineer grade (EG) och vara av normalstorlek om ej annat anges. För vägmärken som kräver att lokala trafikföreskrifter (LTF) utfärdas för dess juridiska giltighet, ska gata/park-enheten kontaktas i god tid, minst tre veckor före det att skylten tas i bruk för allmänheten.

Skyltning av VA-anläggning ska utföras i samråd med VA-enheten avseende placering och skyltarnas utformning.

 

Skylt ska placeras väl synlig från den brunn skylten avser. Maximalt avstånd mellan skylt och brunn är ca 15 meter förutsatt att det fri sikt mellan skylt och VA-anläggning.

 

Vid montering på belysningsstolpar ska skyltarna placeras ca 1,8 – 2,2 meter över färdig marknivå.

 

Vid montering på lackade belysningsstolpar ska skyltar monteras med plastbelagda fästbyglar eller fästband i rostfritt stål för att inte skada stolpens ytbeläggning. Änden på fästband/slangklämma ska vikas in och utstickande delar får inte kvarlämnas.

 

Skylt får inte sättas på husvägg.

 

Vid montering av skylt på egen stolpe ska stolpdimension minst ca 60 mm användas.

Avser skyltning av VA-anläggning:

 

Skylt ska vara av aluminium typ Wejo FIX storlek 65 x 72 mm, eller likvärdig.

 

Distansering sker med följande färger:

  • Dagvatten = gul
  • Spillvatten = brun
  • Vatten = blå
  • Följande beteckningar gäller:
  • Nedstigningsbrunn = NB
  • Tillsynsbrunn = TB
  • Spolbrunn/Rensbrunn = RB
  • Dagvattenbrunn/Rännstensbrunn = DB
  • Avstängningsventil = AV
  • Servisventil = SV
  • Spolpost = SP
  • Mätarbrunn = MB
  • Avluftare = LV

  • Brandpost = BP.

Röd skylt typ 5 enligt principritning DEF.2312 med reflekterande kulör.

Nya papperskorgar och askkoppar får ej sättas upp på belysningsstolpar.

Kabelskyddsrör ska alltid placeras under vägöverbyggnadens terrassyta.

Markförläggning av belysningskabel ska alltid ske i rör av typen SRN 50/42. Vid korsning av körbana dras SRN 50/42-röret genom ett SRN 110/98-rör.

 

Vid korsning av körbana ska, om möjligt, ett tomrör typ SRN 110/98 samförläggas.

För återställande av beläggning uppbyggd av bundet bärlager och slitlager av bitumen ska anslutningsfräsning av gammalt slitlager utföras till en minsta bredd om 0,5 meter innan nytt slitlager läggs.

Egenkontrollista ska lämnas in av entreprenören till kommunens projektledare vid varje månadsslut under garantitiden.

Visst kemiskt ogräsbekämpningsmedel får efter överenskommelse med gata/park-enheten utföras med biologiskt nedbrytbara bekämpningsmedel, klass 1.

Uppbindning ska årligen kontrolleras och justeras. Störar och band tas bort senast efter två år.

 

Beskärning ska inte utföras under första växtsäsongen.

 

All beskärning eller klippning ska utföras i samråd med gata/park-enheten.

För läggning av VA-ledning gäller att entreprenören ska hålla rörläggare med dokumenterad rörläggarutbildning och erfarenhet. Kursintyg på genomgången rörläggarutbildning ska kunna visas upp för VA-enheten.

 

Tillverkarens anvisningar angående läggning, montering och fogning ska följas.

Ange normalt inte fabrikat och rörtyper i förfrågningsunderlag vid upphandlingar där det inte finns angivet i teknisk handbok. Produktens tekniska krav och funktion ska istället preciseras.

Ledningars ändpunkter och avgreningar för framtida anslutning ska förses med tättslutande ändförslutningar. Avgrening för framtida anslutning på ledning ska märkas ut. Utmärkning sker genom att spill- och dagvattenledning märks med texten ”SPILL” respektive ”DAG” samt att en tryckimpregnerad regel placeras för rörändan där nederändan placeras i vattengångshöjd. Regeln ska sticka upp ur marken ett par decimetrar och märkas med ledningstyp på uppstickande regeldel. Om regeln hamnar olämpligt så kapas den strax under marknivå. All märkning sker med vattenfast penna avsedd för materialet.

Ledningar förläggs enligt principritning CBB.311:1.

 

Rörgrav ska länshållas så att rörläggning kan ske i torrhet.

 

Lokala avvikelser från rak sträckning får inte förekomma.

 

För självfallsledningar gäller att röret ska monteras stumt i muffens botten, ingen spalt mellan rörände och muffbotten får förekomma.

90-graders rörböjar får inte användas.

Vid in- och utlopp i diken mm ska dagvattenledningar med dimension ≥ 400 mm förses lutande galler. Gallret ska ha en öppning i ledningens vattengång för att förhindra ansamling av sediment.

Betongrör läggs i normalfall inte i Upplands Väsby kommun.

Hållfasthetsklass för rör i rörgrav, på pålad betongplatta respektive rör för rörtryckning ska vara enligt Svenskt Vatten P99. Oljebeständigt fog- och tätningsmaterial ska användas i dagvattenledningar i närheten av högtrafikerade gator och vägar.

Rör och rördelar ska uppfylla kraven för Nordic Poly Mark eller vara tredjepartsverifierade till motsvarande nivå. Rör ska klara långtidstest motsvarande 100 år.

För vattenledningar med dimension > 90 mm ska PE100-rör SDR11 användas. För vattenledningar med dimension ≤ 90 mm ska PE80-rör SDR11 användas. Vattenledningar ska vara blå eller blåstripade.

För tryckavloppsledningar med dimension > 90 mm ska PE100-rör SDR 17 användas. För tryckavloppsledningar med dimension ≤ 90 mm ska PE80-rör SDR17 användas. Tryckavloppsledningar ska vara brunstripade.

Tryckdagvattenledningar ska vara grönstripade.

E-rörets krökningsradie får inte understiga 120 x Dy.

 

All personal som hanterar vattenledningar ska relevant utbildning inom drickvattenhygien, t.ex. Svenskt Vattens kurs Hygien vid arbete med vattenledningar.

 

Självfallsledningar av PE som svetsas ska stumsvetsas och den invändiga svetssvulsten ska tas bort.

Svetsning

Kopplingar/skarvar utförs i första hand med stumsvets. Där stumsvets inte är möjligt används elektrosvets.

 

Svetsning ska utföras av personal som har dokumenterad erfarenhet, fackkunskap och har avlagt godkänt prov för svetsarbetet. Giltigt intyg på godkänd utbildning ska visas upp för VA-enheten innan svetsarbetet påbörjas. All svetsning ska om möjligt utföras av en och samma person.

 

Svetsutrustning ska vara funktionskontrollerad, kalibrerad och inneha giltigt kontrollintyg från företag som är rekommenderad av tillverkaren. Giltigt kontrollintyg som är högst ett år ska visas upp för VA-enheten innan svetsarbetet påbörjas. Genomförd svets ska vara dokumenterad och spårbar.

 

Svetsmaskinen ska antingen vara försedd med en datalogger för registrering av svetsningsparametrarna alternativt ska svetsningsparametrarna protokollföras av svetsaren. Innan svetsningsarbetet påbörjas ska entreprenören skriftligen till kommunen ange de svetsparametrar som kommer att tillämpas. Av protokoll ska samtliga svetsparametrar framgå, datum när svetsning utförts samt vem som utfört arbetet. Svetsprotokoll ska efter avslutat svetsningsarbete överlämnas till kommunen.

Självfallsledningar av PP ska användas. Andra material kan användas efter godkännande från VA-enheten.

 

Fogning ska utföras med gummiring som uppfyller krav enligt SS-EN 681-1 och som är godkänd av rörtillverkaren och anpassad för den levererade rörtypen. Fogning ska utföras enligt tillverkarens anvisningar. Oljebeständigt fog- och tätningsmaterial ska användas i dagvattenledningar i närheten av högtrafikerade gator och vägar.

Avser dagvattenledningar typ Weholite eller likvärdigt.

 

Rör och rördelar ska uppfylla krav enligt SS-EN 13476.

 

Svetsning ska utföras av personal som har dokumenterad erfarenhet, fackkunskap och har avlagt godkänt prov för svetsarbetet. Svetsning ska utföras enligt tillverkarens anvisningar.

Rör med dimension 110 – 315 mm ska vara släta med homogen rörvägg enligt SS-EN 1852-1.

Rör och rördelar med större dimension än 315 mm ska vara strukturväggsrör och uppfylla krav enligt SS-EN 13476. Rörväggen ska ha homogen konstruktion typ Uponor Ultra Rib 2 eller likvärdig.

Krav på rör och rördelar enligt PBB.

 

PE-ledning i skyddsrör utförs med stumsvets utan kopplingar. Ledningen förses vid behov med glidsko eller rullstöd enligt principritning PBC.

 

Den ände av skyddsröret som ej är ansluten till skyddsrörsbrunn ska skyddas mot inträngande jord med tätning med propp av fuktbeständigt material eller gummimanschett med slangklämmor i rostfritt syrafast stål.

Krav på rör och rördelar enligt PBB.

 

Entreprenören har konstruktionsansvar för rörledning, tryckstation och mottagningsstation och för att installation av mediarör går att utföra, skrivs in i Administrativa föreskrifter under AFB.13.

 

Konstruktionsberäkningar för vald metod och ingående material såsom rör, fogar, tryckstationer och mottagningsstationer ska utföras av entreprenören och överlämnas till kommunens projektledare.

VA-enheten ska ha 10 arbetsdagar att granska handlingarna.

För inkoppling på befintlig ledning eller brunn krävs tillstånd från VA-enheten.

VA-enhetens driftpersonal ska utföra eller medverka vid inkoppling på befintlig ledning. Kontakt ska tas med driften senast 10 arbetsdagar innan utförande. All manövrering av inbyggda ventiler på idrifttaget ledningsnät ska utföras av VA-enheten.

VA-enheten ska besiktiga och godkänna inkoppling på servisledning innan återfyllning får utföras.

Framschaktning för kontroll av läge, dimension, rörtyp och skick ska ske i så god tid att eventuella ändringar av arbetsritning kan göras utan att det fortsatta arbetet hindras.

Vid mekanisk anslutning ska skarvkoppling typ Hawle System 2000, Hawle Synoflex, Ulefos Multifix eller likvärdigt användas.

 

PRK-koppling är inte en godkänd skarvmetod på servisledningar.

 

Vid anslutning till tryckledning med icke dragsäkra kopplingar ska alltid kopplingarna närmast anslutningspunkten säkras med förankringsbojor enligt PCC.

Vid anslutning mellan rör av olika typ ska i första hand övergångskopplingar anpassade till respektive rörmaterial användas. Där standardkopplingar inte finns så ska skarvning ske med flexibel övergång av gummi som fästs med slangklämmor i rostfritt syrafast stål., typ Fernco eller likvärdig.

 

Anslutning ska vara tät mot in- och utläckage samt ge en jämn övergång utan att orsaka att dämning uppstår mot strömningsriktningen.

Anborrningsbygel typ Hawle, AVK eller likvärdig avsedd för trycksatt rör. Utloppsgänga minst 2 tum ska användas.

Inkoppling på stamledning sker normalt med grenrör för spill- och dagvatten. Anslutning av servisledning till stamledning utförs på den övre halvan av stamledningen.

Öppning eller slopande av anslutande ledning ska bekräftas av VA-enheten före åtgärd.

 

Servisanslutningar till huvudledning ska utföras genom uppfräsning från huvudledningen.

 

Anslutningar ska slipas så att installerat foder är fritt från kanter eller taggar som kan hindra flödet i servisen eller huvudledningen. Befintlig anslutning får ej komma till skada vid uppfräsning.

 

Felfräsning som skadat befintligt eller nytt ledningsmaterial ska lagas med punktreparation på entreprenörens bekostnad.

Anslutning av tryckavloppsledning ska utföras med stalp motsvarande utgående lednings halva dimension. Tryckledning riktas mot utgående lednings centrum. Änden på tryckledningen ska vara väl synlig i brunnen.

Anslutning av dränledning får inte göras direkt till dagvattenbrunn utan görs via dränbrunn med sandfång till dagvattenbrunnens servis eller direkt på stamledning.

Vid schakt i närheten av befintlig tryckledning måste dess förankringar säkerställas. För ej dragsäkra system med t.ex. gjutjärnsrör och segjärnsrör med fogar typ Tyton, blydiktade eller liknande ska förankring utföras med förankringsboja i rostfritt stål med dragstag.

 

För att förhindra förskjutning av ledning utanför schaktgrop ska förankringsboja närmast schaktkant stabiliseras genom att U-balk eller spont placeras mot bojan. Utförande ska ske i samråd med VA-enheten.

Inre inspektion av ledning ska ske enligt tillämpliga delar i Svenskt Vatten P93.

Kontroll och avvägning av brunnar enligt YBC.352 ska ske samordnat med TV-inspektion och inmätta brunnsnivåer ska föras in i filmprotokollet.

 

Märkning och benämning i filmprotokollet ska stämma med brunnsnumrering i bygghandling alternativt brunnsnumrering i VA-enhetens kartverk.

 

Vid renovering av ledningar ska TV-inspektion utföras före renovering och efter färdigställd renovering. Ledningens dimension och material ska alltid kontrolleras.

 

Vid anborrning på självfallsledning ska TV-inspektion utföras för att kontrollera att instickande rördelar inte förekommer.

Rengöring av VA-ledning ska ske med högtryckspolning. Spolning, vattenprovtagning och desinfektion av vattenledning ska utföras enligt Svenskt Vatten publikation P77.

Brunnar inom körytor ska om möjligt placeras utanför körspår, rondeller, vägkorsningar och liknande.

 

Brunn av plast ska uppfylla kraven för kvalitetsmärkningen Nordic Poly Mark eller vara tredjepartsverifierade till motsvarande nivå. Stigarrör på plastbrunnar ska vara märkta med Nordic Polay Mark och ska ha styvhetsklass minst SN4.

 

Betäckningar ska vara av segjärn enligt SS-EN 124-1:2015 - SS-EN 124-6:2015 och minst av klass D400. Betäckning i hårdgjord yta ska vara teleskopisk eller flytande/variabel, typ Tierp A5V, A5S, TB600V, A6V, A640V, A6S eller likvärdig. Lock i trafikerade ytor ska utföras dämpade med gummiring. Lock ska ha fyrkantsmönster med tillräckligt stor anläggningsyta för att möjliggöra öppning med magnetisk brunnsöppnare. För att undvika att grus och asfalt hamnar i brunnen vid montering av flytande betäckning ska skrapring användas.

 

I asfalterad yta ska betäckning placeras i nivå med färdig yta. I gräsytor ska betäckning placeras ca 50 mm under färdig yta.

 

Tätningsring ska uppfylla krav enligt SS-EN 681-1.

 

På brunn där tryckspillvattenledning släpper i självfallsledning ska betäckningen vara lufttät.

Betäckningar på nedstigningsbrunn utförs med kommunlogga och med ej låsbart lock.

 

Brunnar utförs i plast och ska vara dimensionerade för mark- och grundvattentryck så att inte deformation eller uppflytning uppstår.

Användning av betongbrunnar ska övervägas vid höga grundvattennivåer och dåliga markförhållanden. Beslut om material tas i samråd med VA-enheten.

Dagvattenbrunnar utförs i dimensionen 400 mm med sandfång och vattenlås. Kupolbrunnar utförs med 5 cm förhöjd betäckning.

Grunda dagvattenbrunnar utförs ej med vattenlås på grund av frysrisk.

Vid behov ska brunn för svavelvätereducering placeras i släppunkt för tryckspillvattenledning.

 

Brunn typ Flygt Odomin eller likvärdig. Brunnen ska grundläggas och förankras enligt leverantörens anvisningar.

Avser avluftningsanordning på vattenledning. Avluftningsbrunn Belos eller likvärdig. Dimension på brunnen anpassas till storlek på ledningar och avluftare. Automatisk avluftare enligt PEC.411.

 

Avstängningsventil ska placeras mellan stamledning och avluftningsanordning. Brunn ska isoleras och tätas mot inläckande grundvatten.

Betäckning enligt SS-EN 124-1:2015 - SS-EN 124-6:2015 och minst av klass D400.

Vilka ventiler som ska tillhandahållas respektive köpas in av entreprenören ska beslutas i samråd med VA-enheten. Vid tillhandahållande av ventiler ska avropstid från VA-driften anges samt hur ventilerna levereras.

Betäckningar ska vara flytande/variabla. I hårdgjord yta ska betäckning vara av segjärn klass D400 enligt SS-EN 124. I grus- och gräsytor ska betäckningar ligga några centimeter under färdig yta.

Ventilbetäckningar vatten

Betäckning på avstängningsventil ska vara rund med fyrkantigt lock. Betäckning på servisventil ska vara rund med runt lock.

Ventilbetäckningar tryckspill

Betäckning på avstängningsventil ska vara fyrkantig med fyrkantigt lock. Betäckning på servisventil ska vara fyrkantig med runt lock.

Ventilbetäckningar LTA-servis

Dubbelbetäckning för LTA-servis godkänns ej.

Avstängningsventiler typ Hawle system 2000, AVK eller likvärdigt med muff eller PE-ändar PN16.

 

Servisventiler typ AVK av mässing eller likvärdigt, med klämrings- eller instickskoppling PN16.

 

PRK-koppling godkänns ej.

Avstängningsventiler typ Hawle system 2000, AVK eller likvärdigt med muff eller PE-ändar PN10.

 

Servisventiler typ AVK av mässing med klämringskoppling eller likvärdigt PN10. PRK-koppling godkänns ej.

Avstängningsventil typ Wapro WaGate RIA RVM-TG eller likvärdig med spindelförlängare, skyddsrör och fyrkantig betäckning. Gummikomponenter som kommer i kontakt med spillvatten ska vara av NBR-gummi.

Spolposter på tryckspill (LTA) utförs med 45 graders rörböj så att rensning kan utföras med rörrensningsplugg.

Fast brandpost i segjärn med teleskopisk brandposttrumma och backventil typ Rödhammar RHB Älmhult 1710 mm eller likvärdig. Flytande/variabel kvadratisk betäckning 400 mm typ Rödhammar eller likvärdig. Betäckningen ska ej vara låsbar. Utloppskoppling typ A.

 

Brandpost ska vara totalt renoveringsbar från markytan utan att den behöver schaktas fram.

 

Brandpost ska inte ha automatisk avtappning/dränering eller inbyggd föravstängningsventil.

Återströmningsskydd på tryckavloppsledning ska vara av typ klaffbackventil, typ Hawle, AVK eller likvärdig.

Återströmningsskydd på självfallsledning ska vara av typ Wapro WaStop Rostfritt eller likvärdig.

Automatisk luftningsventil, typ AVK 701/30-010 DN 50 med gängkoppling eller likvärdig.

Luftningsventiler placeras i nedstigningsbrunn enligt PDC.191.

Renovering av ledning med flexibelt foder för självfallsledning ska utföras och uppfylla krav enligt SS-EN ISO 11296-4:2011 och Svenskt Vatten P101.

 

Foder ska uppfylla långtidsrörstyvhet (E50år) minst 2 kN/m2.

 

Kontroll av befintlig dimension och längdmätning ska utföras före materialbeställning till renoveringsarbetet.

 

Vid brunnar ska tätning mellan nytt foder och gammalt rör utföras. Installerat material ska utmed hela dess renoveringslängd ansluta väl till befintlig lednings rörvägg.

 

Hattprofiler ska monteras på anslutande ledningar.

 

Foder får ej kapas inuti ledning. Övergång mellan befintlig och renoverad ledning ska utföras så att en mjuk och tät övergång erhålls. Foder ska anslutas till befintliga ledningar och brunnar på ett sådant sätt att kanter eller bulor ej uppkommer.

 

Innan renovering påbörjas ska instickande servisanslutningar, rötter, sediment och andra hinder avlägsnas. Ledningen ska högtrycksspolas eller rengöras med för metoden lämpligt utförande samt slamsugas. Rengöring utförs i direkt anslutning till renoveringen.

Stolpar för offentlig belysning ska vara CE-märkta.

Stolpar skall vara konstruerade enligt SS-EN 40-5, varmförzinkade enligt SS-EN ISO 1461 samt rotskyddslackerad med järnglimmerepoxy.

 

Efter montering ska stolpe kontrolleras så att den står lodrätt. Lutande stolpe ska riktas. Vid riktning av stolpe bör packning runt fundament kontrolleras.

För belysningskablar gäller följande: huvudledningsnät utförs normalt för 4-ledarsystem (TN-C).

 

Om TN-S system eller 5-ledarkablar påträffas i anläggningen ska bilaga 3 Monteringsinstruktion 4- och 5-ledarkabel i gatubelysningsnät, daterad 2014-04-04 beaktas. Skarvning får inte ske mellan 4-ledarkablar och 5-ledarkablar.

 

Jordkabel: N1XE-U 4G10 (gul).

 

Luftledning: ALUS-D 4x25.

Jordkabel för offentlig belysning förläggs normalt i kabelskyddsrör och enligt EBT KJ 41:09.

 

Belysningskablar ska normalt vara N1XE-U 4G10 (gul) om inget annat anges.

 

Vid stolpfundament, kabelskåp m.m. ska kabel kapas ovanför fundamentets överkant så att tillräcklig längd finns för anslutning. Kabelände som ej ansluts efter förläggning ändtätas.

Kabel som indras i rör får inte vara skarvad. Efter kabeldragning i rör ska kabelrörsände noggrant tätas.

Före dragning av invändig ledning så ska det kontrolleras att vassa kanter är avlägsnade.

Ledning ska fästas vid bärlinan varvid avståndet mellan fästpunkterna ska vara högst 250 mm för ledning med ledningsarea < 25 mm2

Mellan stolpsäkring och armatur ska kabel av typen ACEFLEX RV-K 3G1,5 användas som gruppledning med överlängd 0,5 meter.

Skåptyp för belysningscentral ska normalt vara ENSTO E-GBK63 eller likvärdigt. För inkommande och utgående TN-C kompletterat med astronomiskt ur för tändning/släckning, Ebr-lås (typ Stockholm) samt säkringar typ diazed DII Eco-gG.

Inställning av astronomiska ur ska synkroniseras med intilliggande central(er) till entreprenadområdet.

Ljusarmaturer för offentlig belysning ska vara CE-märkta.

Typ av armatur bestäms i samråd med gata/park-enheten, effektstorlek anpassas efter typ av gata/väg.

 

Ljuskällor på gator, vägar och GC-vägar ska normalt vara bestyckade med LED.

Kommunens byggledare och projektledare ska beredas möjlighet att närvara vid kontroll av anläggning. Kontroll ska aviseras senast 5 arbetsdagar i förväg.

Avstängningsanordnings funktion ska kontrolleras inför slutbesiktning. Funktionskontroll ska vara protokollförd.

Självfallsledningar ska uppfylla toleransklass A enligt Svenskt Vatten publikation P91. Kontroll ska utföras med lasermätare

Självfallsledningar ska uppfylla toleransklass A enligt Svenskt Vatten publikation P91. Bakfall får inte förekomma. För toleransklass B och C gäller omläggning.

Kontroll och avvägning av nivå hos brunn ska utföras enligt Svenskt Vatten P91. Brunnsnumrering ska ske enligt bygghandlingar. Avvägning av brunn ska ske enligt BJB.2. Avvägning av brunnar ska utföras samordnat med kontroll av ledningen.

Kompletta relationshandlingar överlämnas till kommunens projektledare i pappersformat och digitalt i filformatet pdfA senast tre veckor innan slutbesiktning. Relationshandling ska vara daterad och signerad av ansvarig person hos entreprenören samt försett med uppgift om anläggningsdel som handlingarna avser.

 

Relationshandlingar ska innehålla:

  • Ritningar, skala 1:400 och A1-format
  • Detaljritningar
  • Ritningsförteckning
  • Övriga handlingar, t.ex. protokoll, intyg, garantier mm

Planritningar ska innehålla koordinatkryss, norrpil och uppgift om skala.

 

Relationshandlingar ska levereras i plansystem SWEREF99 18 00 och höjdsystem RH2000.

På relationshandlingar ska teckenförklaring och linjetyper följa Svenskt Vattens publikation P109 - Koder och symboler för VA-ledningssystem.

På ritningar ska befintliga VA-ledningar vara inritade och anslutningar och inkopplingar tydligt framgå.

 

Produkt- och leverantörsförteckning med tillhörande produktblad, eventuella garantier, checklistor från egenkontroller, tv-inspektionsprotokoll mm ska bifogas.

 

Följande ska redovisas i relationshandlingen:

  • Nya ledningar med funktionstyp (spill, tryckspill, dag, tryckdag, drän eller vatten), ledningsdimension, rörmaterial, vattengångsnivåer, bryt- och ändpunkter (med inmätt nivå på vattengång), speciell fogningsmetod, tryckklass.
  • Brunnar med funktionstyp, brunnstyp (NB, TB, RB, DB, DRB), material, dimension, lockhöjd, ev. sandfångsnivå.
  • Ventiler med funktionstyp, ventiltyp, dimension, material, locknivå.
  • Avluftningsanordningar.
  • Anslutningar/inkopplingar.
  • Proppningar av befintliga ledningar.
  • Förbindelsepunkter med dimensioner och vattengångsnivåer.
  • Skyddsrör.
  • Isolering.
  • Strömningsavskärande fyllning.
  • Fördröjningsmagasin och dylikt.
  • Dagvattendammar- och diken.
  • Del av rörledning, kabel, fundament och dylikt som korsats eller på annat sätt berörts av arbetet.
  • Byggnader och anordningar som rörledning ansluter till.
  • Rivna och slopade ledningar.
  • Renoverade ledningar, renoveringsmetod och material.
  • Bakvattenstopp/backventil
  • Flöderegulatorer
  • Skibord
  • Brandposter (med inmätt locknivå)
  • Spolposter (med inmätt locknivå)
  • Pumpstationer med golvnivåer, inloppsnivåer, bräddnivåer.
  • LTA-pumpstationer (med inmätt locknivå)

Underlag för relationshandlingar utgörs av inmätningar. Inmätningar ska utföras enligt BJB.2 och levereras som topx-, geo-, shp- eller dwg-fil. Inmätningar ska redovisas i meter med två decimaler.

 

Dessa ska kompletteras med kopior av bygghandlingar på vilka avvikelser har markerats.

 

Relationsunderlag ska levereras i plansystem SWEREF 99 18 00 och höjdsystem RH2000.

 

Komplett relationsunderlag överlämnas till kommunens projektledare senast tre veckor innan slutbesiktning. Underlag för relationshandling ska vara daterat och signerat av ansvarig person hos entreprenören samt försett med uppgift om anläggningsdel som underlaget avser.

 

I leverans ska ingå information om:

  • Ansvarig utförande organisation och mätningsansvarig.
  • Använd inmätningsmetod och instrumenttyp
  • Datum eller tidsperiod för utförda inmätningar.

Geodata levereras till kartverk@upplandsvasby.se med kopia till kommunens projektledare. Geodata levereras i dwg-fil med lagerkodning i klartext. Objekttyper ska vara separerade på olika cad-lager.

 

Dwg-fil med projekterade linjer och nivåer från bygghandling godkänns ej.

 

Eller på USB-minne/DVD till postadressen:

Upplands Väsby kommun

Kontoret för samhällsbyggnad

Kart- och GIS-enheten

194 80 Upplands Väsby.

 

Skyltplan levereras till trafik@upplandsvasby.se för upprättande av lokala trafikföreskrifter.

Digitalt relationsunderlag i filformaten dwg och PDF levereras till VA_relation@upplandsvasby.se med kopia till kommunens projektledare. I relationsunderlaget ska det även ingå en koordinatlista i Excel-format samt kopior av bygghandlingar på vilka avvikelser har markerats.

 

I koordinatlistan ska alla anordningar ingå, t.ex. brunnar numrerade enligt bygghandling, brandposter och spolposter, ventiler och avluftningsanordningar. På brunnar ska fabrikat, material och dimension alltid anges.

 

I dwg-underlaget ska vattengångsnivåer anges i form av text med z-nivåer på alla ledningars in- och utgående lägen. Lockhöjd ska anges för alla brunnar, ventiler, brandposter, pumpstationer mm.

 

Objekttyper ska vara separerade på olika cad-lager.

 

Relationsunderlag kan även levereras i något format som integrerar attributdata med geometrisk data. Då behövs ingen koordinatlista i Excel-format så länge alla attribut är digitalt knutna till respektive fysiskt lednings- eller punktobjekt. Filformat som accepteras för detta är .topx, .geo och .shp.

 

Följande ska redovisas i relationsunderlaget:

  • Nya ledningar med funktionstyp (spill, tryckspill, dag, tryckdag, drän, vatten eller servis av respektive slag), ledningsdimension, rörmaterial, vattengångsnivåer, tryck-klass, bryt- och ändpunkter (med inmätt nivå på vattengång).
  • Brunnar med funktionstyp, brunnstyp (NB, TB, RB, DB, DRB), dimension, lockhöjd, ev. sandfångsnivå.
  • Ventiler med funktionstyp, fabrikat och locknivå.
  • Avluftningsanordningar.
  • Anslutningar/inkopplingar.
  • Proppningar av befintliga ledningar.
  • Slopade och borttagna befintliga ledningar.
  • Ändpunkter på servisledningar med dimensioner och vattengångsnivåer.
  • Skyddsrör.
  • Isolering.
  • Strömningsavskärande fyllning.
  • Fördröjningsmagasin och dylikt.
  • Dagvattendammar- och diken.
  • Del av rörledning, kabel, fundament och dylikt som korsats eller på annat sätt berörts av arbetet.
  • Renoverade ledningar, renoveringsmetod och material.
  • Bakvattenstopp/backventil
  • Flöderegulatorer
  • Skibord
  • Brandposter och spolposter (med inmätt locknivå samt fabrikat)
  • Pumpstationer med golvnivåer, inloppsnivåer, bräddnivåer.
  • LTA-pumpstationer (med inmätt locknivå)

Ledningarna ska ritas så att de endast är delade vid brunnar, ventiler eller material- och dimensionsförändringar. Servisledningar ska ritas i separat lager och vara delade vid brunn/ventil.

 

Ledningarnas attribut, dvs. dimension och material, ska anges på varje delsträcka.

Upplands Väsby kommun använder sig utav ett system kallat BaTMan (Bridge and Tunnel Management) som hjälpmedel för förvaltning av konstbyggnader. Systemet är uppbyggt för att stödja hela förvaltningsprocessen och utgör grunden för t.ex. planering av inspektioner och provtagningar, mindre löpande underhåll samt initiering av större reparationer.

 

För att förvaltningen av nya konstbyggnader ska fungera så måste de registreras i BaTMan. Konstbyggnader kommer även att läggas in i Webmap och finnas tillgängliga under lagret ”Vägar & Trafik – Konstbyggnader”.

 

Konstbyggnader som rivs i sin helhet måste även registreras i BaTMan.

Definition av konstbyggnad

Följande objekt definieras som konstbyggnader:

  • Broar (med bro avses längre, över underlaget upphöjt byggnadsverk, avsett att leda trafik över lägre belägna hinder med en teoretisk spännvidd större än 2 meter).
  • Tunnlar (väg-, gång- och ledningstunnlar).
  • Kajer och bryggor med mer avancerade konstruktioner.
  • Gatu- och gångbanedäck (en för respektive trafikslag anpassad konstruktion i eller i direkt anslutning till mark).
  • Stödmurar (endast stödmurar som kommer att kräva underhållsåtgärder i form av impregnering eller reparationer och som fyller en stödjande funktion för en annan anläggning).
  • Permanenta sponter.
  • Påldäck.
  • Fribärande trappor (fritt upplagda/självbärande trappkonstruktioner med stomme av betong, stål eller trä).
  • Bullerskärmar.
  • Dammanläggningar (mindre vattenanläggning eller konstgjord vattensamling såsom fontän, sluss, vattentrappa, plaskdamm eller branddamm).

Gemensamt för alla konstbyggnader är att de kräver ett löpande planerat underhåll för att säkerställa såväl funktion som teknisk livslängd.

Rutin vid nybyggnation av konstbyggnad

Vid projektets avslut ska följande underlag skickas till konstbyggnad@upplandsvasby.se:

  • Underlag för relationshandlingar (inkluderar samtliga handlingar där objektet framgår eller nämns t.ex. ritningar och teknisk beskrivning).
  • X- och Y-koordinater på objektets läge (Sweref 99 18 00).
  • Nybyggnadsår.
  • Vybilder på objektet från fyra väderstreck i jpeg-format (norr, söder, öster, väster).
  • Eventuellt namn om konstbyggnaden har namngivits.
  • Eventuell bärighetsklass.

Rutin vid rivning av befintlig konstbyggnad

Vid rivning av ett objekt ska följande underlag skickas till konstbyggnad@upplandsvasby.se:

  • Konstbyggnadens ID-nummer (fås genom Webmap under lagret ”Vägar & Trafik Konstbyggnader”).
  • Datum för utrivning (år).
  • Anledning till utrivning.

För offentlig belysning gäller att entreprenör ska funktionsprova och injustera allt av honom utfört arbete, t.ex.:

  • Armatur ska riktas avseende ljusutbredning för avsedd effekt. Omgivning/boende ska beaktas med avseende på störande ljus. Vid oklarhet om inställning kontaktas gata/park-enheten.
  • Fundament, stolpar och armar ska riktas.
  • Skymningsrelän ska synkroniseras med intilliggande tändområdens inställningar.

Entreprenören ska kontrollera utfört arbete genom sin egenkontroll, t.ex.:

  • Kabelförläggning
  • Innan spänningssättning ska entreprenör genomföra ”kontroll före idrifttagning” enligt starkströmsföreskrifterna. Här ska ingå kontroll av PE-ledarens kontinuitet, isolationsprovning mellan samtliga ledare och kontroll av villkor för automatisk frånkoppling (utlösningsvillkoret).

Följande uppgifter ska framgå av relationshandlingar:

  • Installationsmätningsprotokoll
  • Kontroll skyddsjordskontinuitet
  • Relationsritning
  • Lägesinmätning (DWG)
  • Materialförteckning
  • Garantibevis på armaturer