Kommunalt avlopp

Vatten från hushåll som används till toalett, disk, tvätt och bad kallas för spillvatten. Det kommunala spillvattnet renas vid Käppalaförbundets reningsverk som ligger på Lidingö.

I toaletten får man bara spola ner kiss, bajs och toalettpapper. Allt annat gör reningsprocessen svårare, orsakar extra arbete och skadar naturen.

Kommunen och Käppalaverket tar gärna emot spillvatten från:

  • toaletter
  • bad och dusch
  • disk
  • tvättmaskiner.

Men vi vill inte ha:

  • färgrester och lösningsmedel
  • tungmetaller och motoroljor
  • cigarettfimpar och snus
  • bindor och tamponger
  • kondomer
  • tops
  • plastdetaljer
  • mediciner
  • fett från matlagning.

Häll aldrig motorolja, lacknafta, målarfärg eller andra kemikalier i avloppet. De skadar mikroorganismerna i reningsverket. Sedan rinner de igenom hela systemet och hamnar till slut i havet och reningsverkets restprodukter. Tyvärr kommer hälften av de oönskade ämnena i avloppsvattnet från hushållen. Det spolas därmed ned en hel del skadliga ämnen i våra hem.

Tips till hushåll på Käppalas webbplats Länk till annan webbplats..

Fett i avloppet? Nej tack!

När vi lagar mat blir det fett kvar i kastruller och stekpannor, och det är mycket viktigt att du inte sköljer ner det i vasken. Detta gäller fett från bland annat stekning, fritering, marinader och liknande.

Fett bör alltid torkas upp med hushållspapper och slängas i vanliga soporna innan du sköljer ur stekpannan eller kastrullen.

Större mängder fett kan du hälla i en brännbar behållare, exempelvis en använd pappersförpackning med skruvkork eller plastburk med lock. Det finns även särskilda trattar som passar på vanliga plastflaskor som kan vara en hjälp för att samla upp överblivet fett. Släng sedan behållaren i de vanliga hushållssoporna, eller ta med till återvinningscentralen. Du får bara slänga en mindre mängd matolja i hushållssoporna, högst en liter. Matoljan ska då samlas i en behållare med kork eller lock och sorteras som restavfall.

Fett som spolas ner i vasken orsakar mycket stora problem i rören med stor risk för stopp hemma hos dig eller i vårt ledningsnät. Avloppsvattnet kyls i röret som leder bort från din diskho, och när avloppsvattnet innehåller fett så stelnar detta på insidan av röret. Med tiden bildas stora fettproppar som kan leda till översvämning eller luktproblem.

Genom att ta hand om fettet på rätt sätt kan du därför göra en värdefull insats som förhindrar stopp i ledningarna och gynnar en välfungerande reningsprocess.

Fett kan leda till stopp i avlopp och pumpstationer. Fastighetsägare får därför inte tillföra fett i större mängd till avloppet. Verksamheter som hanterar livsmedel ha en fettavskiljare och ett system för fettåtervinning.

Mer information om fettavskiljare kan du läsa i fettavskiljarebroschyren Pdf, 4 MB. (Pdf, 4 MB) eller i texten här under.

Exempel på verksamheter som ska ha fettavskiljare

  • Bageri
  • Grill
  • Pizzeria
  • Café
  • Hamburgerbar
  • Restaurang
  • Catering
  • Konditori
  • Rökeri
  • Charkuteri
  • Livsmedelsbutik
  • Salladsbar
  • Gatukök
  • Mottagningskök
  • Slakteri
  • Glasstillverkning
  • Personalmatsal
  • Storkök

Varför ska man installera fettavskiljare?

När avloppsvattnet kommer ut i ledningsnätet sjunker temperaturen, vilket gör att fett som finns i vattnet stelnar och orsakar stopp. Det kan leda till att källare svämmar över och att orenat avloppsvatten rinner ut i Mälaren och andra vattendrag. Höga fetthalter har dessutom negativ inverkan på reningen vid avloppsreningsverken.

Kravet på fettavskiljare regleras i:

  • ABVA: Allmänna bestämmelser för brukandet av Upplands Väsby kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning föreskriver att fastighetsägare inte får släppa ut fett i större mängder i avloppssystemet. Fastighetsägaren ska utan dröjsmål informera huvudmannen om verksamhet som kan påverka beskaffenheten hos avloppsvattnet från fastigheten.
  • Boverkets Byggregler Länk till annan webbplats. (BFS 1998:38, BBR 7, avsnitt 6:6 211) anger att behandling av spillvattnet ska utföras eller avskiljare installeras om vattnet innehåller mer än obetydliga mängder av skadliga ämnen t.ex. fett.
  • För krav på utsläpp av avloppsvatten, som inte är att betrakta som vanligt hushållsvatten, från industrier och andra yrkesmässiga verksamheter, gäller bestämmelser och gränsvärden enligt Käppalaförbundets Länk till annan webbplats. vid varje tidpunkt gällande Råd och regler för utsläpp av avloppsvatten från yrkesmässig verksamhet.

Fastighetsägarens ansvar

Fastighetsägaren är den som är ytterst ansvarig för att det finns en fettavskiljare installerad och för att se till att den kontrolleras, underhålls och töms enligt gällande regler. Kontroll av anläggningens funktion ska ske minst en gång om året. Fastighetsägaren är även betalningsansvarig för tömning enligt kommunens avfallstaxa. Det ska även finnas en namngiven kontaktperson som är ansvarig för fettavskiljaren.

Anmälan

Fastighetsägaren ansvarar även för att informera och anmäla en planerad installation av fettavskiljare enligt nedan.

Så fungerar en fettavskiljare

Fettavskiljare fungerar enligt principen att fett har lägre densitet än vatten. När vattnet rinner genom avskiljaren sjunker slam och tyngre partiklar till botten medan fettet stiger och lägger sig vid ytan.

Krav på fettavskiljarens utformning

Fettavskiljaren ska vara utformad enligt standarden SS-EN 1825-1. Konstruktion, dimensionering, service och underhåll m.m. ska följa standarden SS-EN 1825-2.

Fettavskiljaren ska även vara:

  • funktionstestad enligt gällande normer,
  • utrustad med möjlighet till provtagning,
  • utrustad med larm.

För att förhindra dålig lukt, avlagringar och rötningsprocesser måste fettavskiljaren, samt till och utloppsledningarna, ha tillfredsställande avluftning.

För restauranger kan tabellen nedan användas för en överslagsmässig dimensionering av avskiljaren men hänsyn bör även tas till vilket flöde utrusningen i köket ger. Kontakta en rörfirma eller VVS-konsult för hjälp med dimensionering och installation.

Antalet portioner per dag kan räknas fram genom att multiplicera antalet sittplatser i lokalen med tre.

Så stor ska fettavskiljare vara

Dimensionering av fettavskiljare

Matportioner per dag

Normstorlek för avskiljare (l/s)

0-200

2

201-400

4

401-700

7

701-1000

10

Mera än 1001

special

Placering av fettavskiljare

För att undvika påverkan på livsmedel ska fettavskiljaren placeras i separat utrymme, väl avskiljt från hantering och förvaring av livsmedel. Sugslangar och annan utrustning som krävs vid tömningen får inte dras genom utrymmen där man hanterar och förvarar livsmedel.

Tillräckligt med utrymme ska finnas runt avskiljaren så att den är lättillgänglig vid tömning och tillsyn. Utrymmet måste även ha god luftväxling för att kunna vädra bort dålig lukt och gärna vara utrustad med vatten och avlopp.

Vid frågor om placeringen kontakta försäljare eller installatör.

Alla köksavlopp och diskmaskiner ska vara anslutna till fettavskiljaren. Även golvbrunnar bör anslutas till fettavskiljaren.

Viktigt!

  • Vattnets temperatur vid inloppet till fettavskiljaren får inte överstiga 45º C
  • Avloppsvatten från toalett får inte anslutas till fettavskiljaren
  • Avfallskvarnar får inte vara inkopplade till en fettavskiljare
  • Matolja och frityrfett får aldrig hällas i avloppet eller direkt i fettavskiljaren. Enligt avfallsförordningen ska det samlas upp i annan behållare än fettavskiljaren och lämnas till en tömningsentreprenör för återvinning.

Tänk på att fettavskiljare inte är konstruerade att ta emot större mängder fett på en gång.

Skötsel och tömning

Skötseln består av tömning, invändig rengöring samt kontroll av fettavskiljaren. För att fettavskiljaren ska fungera behöver man regelbundet kontrollera slamfång, larmgivare samt in- och utlopp.

Fettavfall från fettavskiljare ingår i det kommunala insamlingsansvaret och ska hämtas av kommunens entreprenör för slamtömning. Fastighetsägaren ska teckna abonnemangsavtal för tjänsten och är betalningsansvarig enligt vid varje tidpunkt gällande avfallstaxa.

Intervallen för tömning och rengöring beror på anläggningens typ och storlek. Tömningfrekvensen bestäms av VA-huvudmannen. I normalfallet ska tömning ske minst fyra gånger per år. Slarvar man med tömningen kommer fettlagringsvolymen att överskridas med fettutsläpp som följd. Risken finns också att avskiljt fett bryts ned så att gaser bildas med dålig lukt och hälsorisker som konsekvens.

Kontrollera efter tömning:

  • Att fettavskiljaren är fylld med vatten till nivå över vattenlåset
  • Att larmgivaren når 15 cm under vattennivån vid fylld fettavskiljare
  • Att tömningsprotokollet är rätt ifyllt av tömningsentreprenören
  • Att ventilationen fungerar som den ska
  • Att larmet fungerar

För fastighetsägare som inte har tecknat avtal med av huvudmannen godkänd entreprenör har huvudmannen rätt att beställa sådan tömning på abonnentens bekostnad.

Om fettavskiljare saknas

Om någon verksamhet som hanterar livsmedel saknar fettavskiljare tar huvudmannen kontakt med fastighetsägaren och informerar om de krav som gäller. Fastighetsägaren uppmanas att installera en fettavskiljare inom en tidsram som båda parter kommer överens om (normalt inom 3 månader).

Fastighetsägaren kan bli ersättningsskyldig för kostnader som huvudmannen fått för att åtgärda problem som uppstått i samband med utsläpp av fett från verksamheten.

I bland utformas avloppet som ett så kallat lätt tryck avloppssystem (LTA-system). Det vil säga att en pump lyfter eller trycker spillvattnet bort från fastigheten.

Vid larm eller fel på din LTA-station kontakta omedelbart Väsby Direkt på tel 08- 590 970 00. På helger eller kvällar utanför normal arbetstid kan du ringa VA-jouren på tel 08 - 590 302 82.

LTA-pumpstation

Det innebär att en LTA-station placeras inne på fastigheten. LTA-stationen består av pump, tank, automatik, nivågivare, larmindikator och backventil.

Fastighetsägaren äger och är ansvarig för samtliga ledningar fram till förbindelsepunkten medan huvudmannen äger LTA-stationen. Fastighetsägaren har även ansvar för tillsyn av LTA-stationen samt elförsörjning

Huvudmannen bestämmer antalet pumpar och vilket slag av pumpstation som ska användas samt svarar för installationen av pump. Fastighetsägaren ansvarar för elinstallationen fram till kopplingsplint i LTA-stationen. Fastighetsägaren bekostar nödvändiga anordningar (schaktning och anläggning av LTA-station) för att sammankoppla enheten med installationen i övrigt.

Huvudmannen ska godkänna LTA-stationens plats och har rätt att kostnadsfritt bestämma över platsen samt har ensam rättighet att sätta upp, ta ned, kontrollera, justera, underhålla samt till- och frånkoppla pumpenheten.

Information till dig som har LTA-station

Här kan du läsa om skötselråd samt få information om det ansvarsförhållande som gäller mellan Upplands Väsby kommun såsom VA-huvudman och fastighetsägaren.

Beskrivning

LTA-stationen består av två delar, en sump (behållaren) och en pump som placeras i sumpen. Stationen känns igen på det gröna locket som måste vara helt ovan mark för att förhindra att grus och annat kan ta sig ner i sumpen. Pumpen är placerad i nedre delen av sumpen och känner via automatik av nivå för start och stopp.

Skötsel

Kommunens VA-enhet står för service och underhåll av pumpen. Men det förutsätter att anläggningen används och är inkopplad på rätt sätt. Följande gäller:

  • Fastighetsägaren ansvarar för en allmän tillsyn av stationen och att larmet alltid fungerar. Kontakta omedelbart Väsby direkt på tel. 08-590 970 00 (konstorstid) eller VA-jouren på tel. 08- 590 302 82 (utanför konstorstid) vid larm eller annat fel på LTA-stationen.
  • Inga föremål som kan skada pumpen får tillföras. Spola aldrig ner fett, matolja eller fasta föremål i toaletten. Exempel på saker som inte ska spolas ned i avloppet är bindor, blöjor, tops, trasor, sand, kaffefilter eller liknande. De flesta driftstopp beror på att fel saker spolats ner i toaletten.
  • Platsen för LTA-stationen måste alltid vara lätt tillgänglig för VA-huvudmannens skötsel. Ingen överbyggnad får förekomma samt minst 1,5 m fritt runt pumpen.

Ansvarsförhållanden

Upplands Väsby kommun såsom VA-huvudman:

  • Levererar och äger LTA-stationen.
  • Bestämmer antalet pumpar samt ansvarar för pumpinstallationen.
  • Har ensamrätt att sätta upp, ta ned, till- och frånkoppla LTA-stationen.
  • Bestämmer LTA-stationens placering i samtal med fastighetsägaren och har rätt att kostnadsfritt komma åt stationen.
Fastighetsägaren bekostar och ansvarar för:
  • Schakt och anläggning av LTA-sumpen.
  • Sammankoppling av LTA-stationen med fastighetsägarens egna spillvattenledningar. OBS dagvatten (regnvatten) och dränvatten får inte ledas till stationen.
  • Elförsörjning och elinstallation fram till LTA-stationens kopplingsplint.
  • Installation av ett larm som varnar vid driftstörning. Larmet består av en röd lampa som börjar lysa vid driftfel och ska vara placerad väl synligt i bostaden.

Vid larm eller strömavbrott:

  • Använd inte LTA-enheten vid larm eller strömavbrott.
  • Släpp inte ut något vatten till avloppet det vill säga undvik helt att spola, tvätta, diska, duscha med mera.
  • Kontrollera att säkringarna för pumpenheten och huvudsäkringarna är hela och att strömbrytaren är påslagen.
  • Vid larm eller annat fel på LTA-stationen kontakta omedelbart Väsby Direkt på tel 08- 590 970 00. Utanför normal arbetstid ring VA-jouren på tel. 08 - 590 302 82.

Vid misskötsel och oaktsamhet debiteras fastighetsägaren för kostnad av slamtömning och/eller reparation. Sköts pumpen ska en ny station normalt gå problemfritt i 6– 8 år. De flesta driftstopp beror på att fel saker spolats ner i toaletten. Spola aldrig ner fett såsom frityrolja eller fasta föremål som till exempel bindor, blöjor och tops.

TIPS!

Fett och olja från fritering och stekning ska slängas i hushållsavfallet. Skrapa även av tallrikar och torka ur stekpannan med hushållspapper innan de diskas för att minimera fettutsläpp. Fettet kan täppa till pumpens nivågivare och därmed förorsaka driftstopp. Det är även fettet som är orsaken till den dåliga lukten som kan uppstå.

En köksavfallskvarn (KAK) mal ner det som slängs i vasken och följer med spillvattnet till reningsverket. Upplands Väsby kommun godkänner inte installation och användande av avloppskvarn.

Vi får ofta frågan om hur man tömmer mindre bassänger och pooler på bästa sätt. Svaret är att man i huvudsak har två möjligheter:

  • att leda ut det på tomten så att det filtreras ner i marken
  • att leda det till närmaste dagvattenbrunn.

Vid tömning får vattnet inte innehålla några farliga ämnen. Det är därför viktigt att du vet vilka medel du använder i din pool. Klor är ett vanligt desinfektionsmedel. Om du överväger att använda nya medel eller metoder är det viktigt att det finns bra produktbeskrivningar.

En viktig sak att tänka på är att pool- och bassängvatten som innehåller klor alltid ska avkloreras innan poolen töms. Avklorering kan ske antingen genom att låta vattnet stå ute i solen några dagar, eller genom att tillsätta någon av kemikalierna natriumsulfit eller natriumtiosulfat. Dessa kemikalier säljs vanligen i butiker för bassängtillbehör.

När vattnet är avklorerat kan ett alternativ alltså vara att infiltrera det i marken genom att tömma poolen på en lämplig yta på den egna tomten, till exempel på gräsmattan. Om detta inte är praktiskt genomförbart kan vattnet tömmas i dagvattennätet. Detta sker lämpligen genom att vattnet pumpas via slang till närmaste gatubrunn. Kontakta kommunens kontaktcenter Väsbydirekt om du är osäker på vad som är bäst i ditt fall.

Observera att du inte får leda poolvattnet till spillvattennätet, till exempel via bostadens duschbrunn, badkar eller motsvarande. Poolvattnet är betydligt renare än spillvattnet som ska renas i Käppalaverket. Om poolvattnet hamnar i spillvattnet så förorenas det i onödan och kommer att föra med sig oönskade ämnen som fosfor, kväve, metaller och läkemedelsrester ut i Östersjön.

Om du får stopp i avloppet bör du kontakta VA-driften. Du får då hjälp med att ta reda på var problemet ligger och vems ansvar det är.

Du når VA-driften genom att kontakta Väsby Direkt.

Utanför normal arbetstid kan du ringa jouren för vatten och avlopp tel: 073-910 47 71

Tänk på att allt som inte hör hemma i avloppet kan orsaka stopp. Exempelvis tamponger, hushållspapper, bomullspinnar samt olja och fett som stelnar och täpper till i rören. Du kan enkelt förebygga stopp genom att tänka på vad som hamnar i avloppet i badrum och kök.

Allt spillvatten som går ut i avloppet i Upplands Väsby kommun rinner ända till Käppala reningsverk på Lidingö. Det är viktigt att minska mängden olja och tungmetaller som kommer till reningsverket. Olja försämrar reningsprocessen och kan skada den biologiska reningen.

Oljeföroreningar som kommer ut via dagvattennätet ger en direkt nedsmutsning av miljön (till exempel sjöar, vattendrag och grundvatten). Oljeavskiljare minskar miljöförstöringen.

Broschyr om oljeavskiljare, information och riktlinjer Pdf, 414 kB. (Pdf, 414 kB)

Nybyggnation (eller ändring) av en oljeavskiljare ska anmälas till följande enheter/kontor på kommunen:

  • Bygganmälan till kommunens bygglovsenhet
  • Anmälan till miljökontoret

Exempel på verksamheter som ska ha oljeavskiljare

  • Fordonstvätt
  • Bilplåtsverkstäder
  • Spolplattor
  • Olje- och kemikaliedepåer
  • Bensinstationer
  • Parkeringshus
  • Bilskrotningsanläggningar
  • Kondensvatten från kompressorer vid industrier
  • Rostskyddsanläggningar
  • Industrier med hantering av oljor och/eller lösningsmedel
  • Bilvårdsanläggningar, gör-det-självanläggningar
  • Verkstäder (motor- och servicehallar, måleri- och sprutlackeringshallar)
  • Billackeringsanläggningar
  • Trafikbelastade ytor (garage med golvavlopp, parkeringsplatser, dagvatten från större vägar, tunnlar och broar.)

Anläggningar med både verkstad och tvätt bör ha separata avskiljare. Vatten från detalj- och motortvätt får inte avledas till oljeavskiljaren. Det ska tas om hand som farligt avfall.

Senast uppdaterad: 9 augusti 2021