Kart- och mättjänster

Nybyggnadskartan utvisar fastighetens exakta mått och läge i plan och höjd samt andra uppgifter såsom läget för befintliga byggnader, gränser för byggrätt, läge i plan och höjd för anslutningspunkt för VA och angränsande gata med mera.

Nybyggnadskartan i sin helhet ska utgöra underlag till den situationsplan som krävs för byggnadsnämndens granskning. Inga ändringar får därför göras och hela nybyggnadskartan ska finnas med i situationsplanen.

Aktuell detaljplan bör ha vunnit laga kraft och eventuell fastighetsbildning vara genomförd innan slutlig nybyggnadskarta upprättas. Om inte redovisas detta på nybyggnadskartan med texten Preliminär nybyggnadskarta ”tomten är tolkad från ett förslag till detaljplan” respektive "förrättning pågår”. I båda dessa fall redovisas fastigheten med preliminära koordinater och cirka-arealer.

Kartutdraget, som inte är en nybyggnadskarta utan en annan kartprodukt, autogenereras direkt från befintlig baskarta och har ett begränsat innehåll. Den innehåller till exempel inte planbestämmelser.

Kartutdraget levereras omgående som pdf till uppgiven mejladress.

För att öka stödet till dig som medborgare har automatiskt kartutdrag etablerats som en del i E-tjänstbeställningen. Var noga med att endast ange fastighetsbeteckningen,
exempelvis BERGA 1:1.

Observera att PDF-läsare som exempelvis Adobe Acrobat behövs för att öppna pdf-filen då den inte stöds av flertalet webbläsare.

En första utsättning av kommande byggnad görs normalt innan schaktning eller sprängning sker. Byggnadens geografiska position anvisas i fält där man markerar hörnen med stakkäppar eller sprayfärg enligt det godkända bygglovet. En sådan grovutsättning är frivillig men kan vara till fördel att göra inför starten av sitt bygge.

Efter att markberedningen, schaktning och eventuell sprängning är klar utförs en finutsättning som visar byggnadens läge med större noggrannhet. Denna typ av utsättning är en bra förutsättning för att få exakta mått och placering av byggnaden på fastigheten.

Beställaren ansvarar för att profiler byggs om utsättning önskas på profiler. I annat fall markeras påle med spik i hushörnen.
Vid markering på påle kan höjden inte sättas ut.

Båda tillvägagångsätten medför att spikar slås i profilerna/pålarna så att tråd kan spännas mellan spikarna.

Observera
Vi sätter ut färdig fasad som är tolkad utifrån situationsplan från beslutat bygglov. Önskas utsättning för grund behöver en grundritning bifogas vid beställningen av utsättningen.
För att underlätta beställningen är det bra att ha aktuell fastighetsbeteckning samt ev. bygglovsärendenummer till hands.

I vissa fall krävs en lägeskontroll för att få slutbesked. Detta anges i beslutet för bygglovet.

Vi rekommenderar att lägeskontrollen utförs innan huset reses, till exempel på formen innan gjutning eller på färdig ytterram vid plintgrund.

Detta för att det ska finnas möjlighet att korrigera eventuella fel. Annars utförs lägeskontrollen på färdig fasad.

Följande ska framgå av en lägeskontroll Pdf, 123 kB. (Pdf, 123 kB).

Vid gränspåvisning utgår man från förrättningskartan som upprättats vid senast gällande förrättning. Ute i fält undersöker man om gränsmarkeringarna för fastigheten finns och anses vara intakta (inte skadade eller flyttade). När förrättningskartan tillsammans med de intakta gränsmarkeringarna överensstämmer och inga andra hinder finns kan en påvisning genomföras.

Inga nya gränsrör slås ner med denna åtgärd. Om nya gränsmarkeringar (rättsligt bindande) önskas behöver en förrättning genomföras vilket bara Lantmäteriet kan göra.

Det kommunala stomnätet fyller flera funktioner. Ett exempel är att fungera som utgångspunkter eller kontroller för Geodataenhetens egna detaljmätningar, t.ex. för kartering, påvisning och utsättning. Här kan nätverks-RTK i stor utsträckning ersätta traditionell mätning, speciellt där noggrannhetskraven inte är de högsta. Det finns dock begränsningar med GNSS-tekniken – i områden med hög bebyggelse eller i skogsområden är det svårt att använda. Dessutom bör man kontrollera sin GNSS-mätning genom att mäta mot känd punkt.

En annan funktion är att fungera som utgångspunkter för andra mätningar – t ex projektering, finutsättning och sättningsmätningar samt för att etablera byggplatsnät. Detta är arbeten som oftast utförs av privata företag till vilka kommunen tillhandahåller stompunkter. Denna typ av mätningar kräver betydligt högre noggrannhet än kommunens kartering, och enbart nätverks-RTK utan annan kontroll är inte ett gångbart alternativ. Höjdmätningen är särskilt beroende av stompunkter för att uppnå godtagbar kvalitet. Att den här typen av mätningar utförs med hög och enhetlig kvalitet är något som gagnar kommunen och samhället i stort.

Stomnäten har också en roll som bärare av referenssystemen. Detta är speciellt tydligt i höjd där riksavvägningsnätet, som det kommunala höjdnätet är direkt anslutet till, är det som realiserar RH2000. Utan underhåll av höjdnäten skulle en eventuell framtida övergång till nytt höjdsystem bli mycket svår och kostsam.

Fram till den 20 februari 2009 gällde referenssystemet ST74 i planläget. För att transformera lägesinformation från ST74 till SWEREF99 ska det transformationssamband med tillhörande restfelsmodell som gäller för merparten av Stockholmstrakten användas.

Fram till den 4 februari 2013 gällde i Upplands Väsby referenssystemet RH00 i höjd. För att transformera höjdinformation från RH00 till RH2000 adderas 0,556 meter. Observera att andra kommuner har andra skift eller andra metoder för omräkning. Det är mycket viktigt att ha koll på vilket höjdsystem man jobbar i.

Informationsbrev byte av höjdsystem Pdf, 165 kB. (Pdf, 165 kB)

• Information om SWEREF99 på Lantmäteriets webbplats. Länk till annan webbplats.
• Information om RH2000 på Lantmäteriets webbplats. Länk till annan webbplats.

Taxa för Geodataverksamheten Pdf, 261 kB. (Pdf, 261 kB)

Taxa för kopiering av allmänna handlingar Pdf, 115 kB. (Pdf, 115 kB)